Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sverige blir anfallet, medan konungen är borta i främmande land
- Ramlösa hälsobrunn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ramlösa hälsobrunn.
I BORGEBY kyrkoböcker finns följande anteckning av
prosten Severin Schlyter, som var kyrkoherde där från
1742 ända till 1797: »J. J. von Döbeln är den, som bragte
Ramlösa källa i anseende. Ty efter slaget vid Hälsingborg
den 28 februari 1710 funnos många sjuka. Dessa blevo i
byarne vid Hälsingborg inkvarterade; och de, som lågo i
Ramlösa, begynte dricka av det vattnet, som löper av ett högt
berg. Och som de befunno sig härav väl, bekom von Döbeln
befallning att undersöka källan, och efter gjort försök befanns
den i sitt mått vara god. År 1750 var jag för min svaga hustrus
skull vid surbrunnen: min hustru hade i två år varit sjuk och
måste bruka krycka. Vattnet gjorde god verkan, ty den ena
kryckan slapp hon att bruka efter 14 dagars drickande, och
om Michaelis dag kunde hon gå utan att bruka den andra.
Lunds stads fältskär Snell låg vid samma tid vid Ramlösa.
Han hade för flera år tillbaka nyttjat detta vattnet och
berättade, att vattnets mineral mycket avtagit sedan 1710; dock
gör det stor nytta än i närvarande tid. Den allsmäktige
Guden vare därför lovad och prisad!»
Uppgiften är så tillvida något oriktig, som det synes varit
redan efter slaget vid Lund 1676, som Ramlösavattnets
hälsobringande kraft först blev känd. De stackars feberheta
sjuklingar, som efter striden kvarlämnades i dessa trakter, ha
ur källan druckit hälsa och styrka. Vilket ju ej hindrar, att
det var Ramlösavattnets helande inverkan på de av
fältsjukan angripna krigarne i Stenbocks armé, som först gjorde
källan mera allmänt berömd.
Johan Jakob von Döbeln eller, såsom han före sitt
adlande hette, Döbelius hade emellertid undersökt Ramlösa
brunn redan år 1706, då han tjänstgjorde som
provinsialläkare i Skåne. Under sina resor där hade han fått
uppmärksamheten fäst på den hälsobringande källan, vars vatten
»så skönt och klart utur klippan rann och aldrig månde tryta»,
ej ens i de svåraste torkår, när annorstädes i Skåne »både
säd och gräs på marken bortvissnade och alla brunnar och
dammar uttorkade».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0080.html
