- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739 /
84

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige blir anfallet, medan konungen är borta i främmande land - Karl XII driver Turkiet till krig med Ryssland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ljuvlig och skön musique tillsammans uppstämma. Turkarne
höllo ock sin turkiska musique uppå tolv stycken höga, stora
trummor, som gjorde alle tolv, i ett slag, högt dån —
dessemellan drillningar med små käppar på andra trumändan.
Därjämte var tolv stycken turkiska mässingsmusikanter, som
vardera hade två stora runda mässingsassietter med tolv lösa
mässingsringar uti vardera assietten — slogo så upp och neder
och gav en hög klang. Därvid instämde ock tolv stycken
alnslånga skalmejor, även ock tvenne mycket små pukor, som
slogos med täta virvlar till den muselmanska musiquens
fullkomlighet(!), vilket allt tillsammans gjorde en stark och hög
harmonie.

Hans Maj:t hade dageligen uppvaktning utav de förnäma,
som sände voro utur vår kristenhet, även ock ifrån turkiske
kejsaren. Hans Maj:t hade ock där älgar, hjortar och små
rådjur; desse aktade på, att då Hans Maj:t gick ut och hade
en stor svit omkring och efter sig av generaler, överstar,
drabanter, livknektar, pager och lakejer, trängde ock desse
djur sig fram och följde tätt efter, och då Hans Maj:t
stannade, stannade ock desse med, följandes åter efter, till dess
Hans Maj:t gick åter in uti sin kammare, då de lade sig vid
dörren så länge, till dess Hans Maj:t åter utkom och Hans
Maj:t där på samma sätt uppvaktade. Där var ock en liten
gris; densamme gav turkarne plats [åt] och lupo för honom
ur vägen, ty för svinkreatur äro de tämmelig rädde.

Där var av turkiske kejsaren förordnade sex kompanier
janitscharer,[1] som allt ikring och utmed Dnjestr-strömmen
Hans Maj:t uppvaktade; även ock en kapten utav de bemälte
sex turkiska kompanier var dag och så ofta Hans Maj:t med
Dess svit var till häst, följde med hela 2 à 3 milen ikring
fälten.»

Oftast gick det gemytligt till mellan turkarne och deras
gäster: »Vid Bender var om året en månads vinter, då
Dnjestr-strömmen var så stark, att turkarne fingo sig uppå vår is
med slängkälkia förlusta, så att turbanerna flögo av, vilket
mycket beklagades, emedan det var emot deras religion att
blotta huvudet.»

Svenskar och janitscharer drogo dock ej alltid jämnt: »Det
var som oftast strid emellan Hans Maj:ts dragoner och


[1] Turkiska fotsoldater.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free