Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige blir anfallet, medan konungen är borta i främmande land - Karl XII kommer hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alldeles oförberedd, som Liewen var, på kungens beslut,
svarade generalen: »Eders Maj:ts vilja är alltid min lag; men
jag beder Eders Maj:t i nåder att besinna, det jag är gammal
och omöjligen nu mer kan lära att segla efter kompass.»
Konungen log och sade till sekreteraren, som kom in med
fullmakten till underskrift: »Liewen säger, att han ej kan segla
efter kompass; Ni måste säga honom, att han allenast skall
äntra.» Och så undertecknade konungen den nya fullmakten.
Efter ytterligare en del invändningar hade Liewen
ingenting annat att göra än tacka för utnämningen men tillade
dock: »Jag åtager mig ingen disposition över flottan, innan
Eders Maj:t är åter uti sitt rike. Då vet jag, vem jag skall
lyda; då vet jag, vem jag skall fråga; och de ordres jag då
får, kan jag tryggt följa.» Som det nu var, kunde det dröja
hela tre månader, innan han från rådet erhölle resolution
på en förfrågan. Och »att kommendera armén i Sverige och
flottan medels brev, som alltid äro tre månader gamla, det
gåve fienden fritt spel i händerna». Men Liewen ville visst
inte klaga på rådsherrarne för att han ej alltid fått, vad han
begärt till sina trupper, utan urskuldade dem med att »de
hava det ock icke kunnat giva; ty där intet är, där har ock
kejsaren förlorat sin rätt. Vi tjäna nu alla i Sverige utan
lön», tillade han. »Vore blott Eders Maj:t själv vid armén,
så vore dock där ännu samma esprit[1] som förut. Men så
länge Eders Maj:t är utom sitt rike, så går det icke så lätt.
Och inför Gud — Eders Maj:t må med nåd eller onåd
upptaga, vad jag säger — kommer Eders Maj:t icke hem, så går
riket förlorat.»
Konungen svarade lugnt: »Vi tage det ej illa upp, ty Ni
talar av gott hjärta. Men senaten[2] ursäktar ni för mycket.»
Liewen kunde emellertid icke hålla tillbaka sina bekymmer
för hur han skulle kunna gå i land med sin nya uppgift och
delgav dem ännu en gång åt konungen. Men Karl genmälde
bara: »Ni har orätt. Wrangel kommenderade flottan i vår
farfars tid, och han hade tjänt sin mesta tid förut till lands.
Under honom har dock flottan gjort det bästa gagnet.
Wachtmeister kom ock först sent till flottan. Honom tog högtsalige
konungen utur armén; och jag är viss däruppå, att Ni skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
