- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739 /
225

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örlig, pest och hungersnöd - Hur svenska folket eljes hade det

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Också klagades det i somliga landskap redan under
de första krigsåren över att där fanns »allenast gammalt och
bräckligt folk samt änkor och pojkar». Till och med i
Bergslagen måste arbetet »med en hop kvinnfolk i brist på karlar
drivas». Låt oss nu höra siffrornas omutliga språk! Tack
vare den folkräkning, som påbörjades i Sverige år 1749 —
den första moderna, som i något land företagits — kunna vi
följa siffrorna för proportionen mellan mankön och kvinnkön
i vårt land tillbaka ända till denna tid. Såsom var att vänta,
visar sig proportionen vid denna tid ogynnsammare för
männen än i våra dagar, efter en långvarig fredsperiod. Men
disproportionen är dock alls ej så stor, som man skulle ha trott.
Mot 1000 män finns det nu i vårt land 1046 kvinnor. År 1750
utgjorde motsvarande antal kvinnor 1129. Uttryckt i
procent, är proportionen mellan man- och kvinnkön nu 49 %
mot 51 %, medan den år 1750 var 47 % mot 53 %.

Den grundligaste undersökningen av folkmängdsförhållandena
i de olika länen under det stora nordiska kriget har gjorts
för Hallands vidkommande. Visar det sig nu, att kriget
berövat detta landskap någon större del av dess invånare? Om så
varit fallet, måste vid krigets slut proportionen mellan
antalet män och kvinnor ha betydligt ändrats till övervikt för
kvinnorna. Men så visar sig ej ha varit förhållandet.

Efter 1719 tilltager nativiteten i Halland. Under åren
1719—51 föddes årligen i medeltal 1738 barn mot 1532 under
tiden 1697—1718. Det sammanhänger med att efter
fredsslutet äktenskapens antal blev större än någonsin förr. Hur
skulle det varit möjligt, om det rått någon större brist på
giftasvuxna män?

Vad som i detta sammanhang är av särskilt intresse att
få reda på är, om antalet män i åldern 50 år eller mera år 1750
var påfallande litet i förhållande till antalet kvinnor i samma
ålder. De män, som kunnat vara med i det stora nordiska
kriget, måste nämligen med några få undantag ha uppnått
minst 50 års ålder. Nu visar sig proportionen mellan män och
kvinnor i åldern 50 år och därutöver under detta och de
närmast följande åren vara 43 à 44 % män mot 57 à 56 %
kvinnor, alltså ingen större disproportion.

Undersökningar som gjorts över den mantalsskrivna
befolkningens antal med ledning av förteckningarna över

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free