- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739 /
233

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efter hemkomsten - Karl XII försvarar Stralsund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Karl XII försvarar Stralsund.



KARLS hemkomst väckte nytt hopp hos hans undersåtar.
Stor och oskrymtad var deras glädje över att åter ha
honom hos sig, över att han oskadd undsluppit »alla
de intriger, som hans ovänner spelat vid Ottomaniska hovet».
Lika oskrymtad var ock fiendernas förskräckelse. »De veta»,
heter det i en kännares skildring från denna tid, »att han är
i stånd att med fåtaliga trupper företaga och genomdriva,
vad andra icke skulle försöka sig på med stora arméer.»
Men snart hade Sverige två nya fiender mot sig. Det
var Preussen och Hannover, som genom freden i
Utrecht fått fria händer att mera odelat ägna sig åt
förhållandena i Norden. Hannover var en särskilt farlig fiende,
därför att dess kurfurste, Georg I, sedan 1714 även var
Englands konung. Vad Preussen beträffar, hade denna makt
länge vacklat mellan Karl XII och hans fiender. Dess
kurfurste, som år 1701 antagit konunganamn, hade nämligen
haft svårt att bedöma, på vilken sida de största fördelarna
stodo att vinna. Ej ens efter Sveriges olycka vid
Perevolotjna var den saken klar, ty Preussen hade mycket att
befara av Rysslands växande makt, som hotade att rubba
jämvikten i Norden, och för övrigt kunde ju ett
rysk-turkiskt krig hastigt nog kasta om situationen igen.

Under året 1713 hade dock freden i Utrecht, kapitulationen
i Tönning och Turkiets fredsslut med Ryssland sänkt
vågskålen så mycket till Sveriges nackdel, att den dåvarande
preussiske konungen, Fredrik Vilhelm I, på hösten tog
ett första steg i avgörande riktning, i det han lät sina
trupper besätta Stettin, alldeles som hannoveranska
regeringen året förut gjort med Verden. Efter hand
bemäktigade sig Fredrik Vilhelm sedan hela Pommern söder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free