Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efter hemkomsten - Karl XII i Vadstena och Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
penetration,[1] än någon sig det kunnat eller kan föreställa.
Det gav mig ock tillfälle att tänka och tro, att han måst
ägt större förstånd, än han lät utvärtes förspörja, helst som
han i allt sitt övriga umgänge viste, att han höllt för nedrigt
att göra sig air[2] och visa någon mine av högt och lärt för dem,
som ansågo och ännu anse det superficiella[3] och utvärtes för
klokt men det reella och invärtes för oklokt.»
Det starka intresse för vetenskaperna, som Karl XII vid
flere tillfällen ådagalade, bragte också Swedenborg till den
uppfattningen, att »om den högsta Gudens nådiga försyn
varit, att han i fred och ro fått styra sitt rike, han
förmodeligen bragt studier och vetenskaper i större flor, än de i
Sveriges rike tillförne varit eller hädanefter förmodas att komma.
Ty han tycktes likasom själv i egen person hava lust att sätta
sig för den lärda truppen och oppmuntra var och en med
egen insikt att bringa sig så högt däruti, att han av själva
herren kunde erkännas hava inlagt någon merit och
förtjänt beröm. Vid samma tid och tillfälle lades ock planen
till åtskilliga mekaniska inrättningar uti riket — varvid mig
blev befallt att vara commersierådet Polhem till hjälp —
såsom till dockan vid Karlskrona, vilken i anseende till ett
ställe, där ingen ebb och flod underhjälper verkställigheten,
bör skattas för ett verk, som uti Europa intet har sin like;
jämväl ock till slussars inrättande emellan Vänern och
Göteborg uti de stora strömmar och fall vid Trollhättan, vilket,
om det sin fullbordan ernått, bort räknas ibland de största
mekaniska entrepriser,[4] som någonsin i världen företagna
varit; med åtskilligt annat, som jag nu vill förbigå.»
Även Polhem har betygat sin häpnad över Karls
matematiska begåvning, särskilt över hans »ogemena gåva att kunna
multiplicera stora tal och räkna utur huvudet stora summor»,
vilka Polhem själv icke kunde räkna utan papper och
penna. Karl hade visat ett synnerligen stort intresse
för den framstående mekanikern, alltsedan han under
vistelsen i Bender genom sekreteraren i kansliet, Casten Feif,
fick uppmärksamheten fäst på honom. Dittills hade den
blygsamme, ytterst tillbakadragne mannen mest verkat i
det tysta såsom konstmästare vid Falu gruva och som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
