Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efter hemkomsten - Kapare och sjörövare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Spaak hade varit uppe och pratat både med lantmarskalken
och med kungen, vilken inför lantmarskalken »i nåder
sig utlåtit, att denna capitainen skall hava gott beröm om
sig, samt att han skall vara en beskedelig karl».
Inom sekreta utskottet voro meningarna väl delade, men
de som talade för förslaget, gjorde sig kraftigast gällande.
Bl. a. åberopade de sig på »exemplet om Columbo, som av
spanjorerne ansågs för dårskap men sedan befanns helt
annorlunda». Resultatet av diskussionen blev, att man skulle
bilda ett bolag, som bekostade expeditionen. Den behövliga
fregatten skulle man söka få hyra av kronan, mot att denna
erhölle en fjärdedel av vinsten. Man lyckades också få nästan
hela aktiebeloppet fulltecknat. Men de vinningslystnas iver
svalnade hastigt av, då man från England fick det
beskedet om sjörövarne, att dessa numera vore föraktade
fattiglappar. De kunde ju ej gärna annat vara, då de efter den
stora kraschen icke fått tillfälle att röva en enda ordentlig
ostindiefarare.
Detta var tillräckligt för att det planerade svenska
företaget skulle gå upp i rök. Och en lycka var säkerligen det,
ty när franska ostindiska kompaniet, på 1740-talet grundade
en nederlagsplats på S:te Marie, befanns ön så osund, att
man årligen måste sända dit nytt folk för att ersätta de
förluster, som febersjukdomarna förorsakade, och ön fick
namnet »Fransmännens kyrkogård». Efter ett tiotal år blev
den franska kolonin överfallen och förstörd av infödingarne.
Men planerna på att upprätta ett svenskt ostindiskt
kompani på Madagascar ha haft sin betydelse genom att
stimulera det intresse för handeln på Ostindien, som slutligen år
1731 ledde till grundandet av det svenska ostindiska kompaniet.
Litteratur:
Wilhelm Berg, Samlingar till Göteborgs historia: II; häft. kr. 5—.
H. Fröding, Berättelser ur Göteborgs historia under envåldstiden. Häft. kr. 5:75; inb. kr. 7:—.
Hans Hansson Wachtmeister, Om Sveriges planer och åtgärder rörande sjörövarne på Madagascar 1718—1727.
Carl K. S. Sprinchorn, John Norcross.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
