Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efter hemkomsten - Hur Görtz skaffade pengar till kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krigslystnad. Naturligtvis hade de också mycket starkare
intryck av de lidanden, som kriget åsamkade Sveriges folk,
än vad konungen kunde ha, som många år var borta i
främmande land.
En sådan natur som Karl XII, så spänstig, så fylld av
handlingskraft, vill icke veta av folk, som klaga och släppa
taget. Hans lösen var alltid: nya friska tag; och i det
hänseendet fann han i Görtz en besläktad ande, hur olika de än
voro för övrigt, den omutligt rättrådige, karaktärsfaste
envåldshärskaren och den i diplomatins alla ränker
hemmastadde ministern. Görtz var med sina fel dock mannen, som
Karl XII behövde för sin utrikespolitik. Rik på utvägar,
aldrig rådlös, aldrig rädd för att tillgripa de våldsammaste
medel, var den enögde holsteinaren — han hade som ung
förlorat sitt ena öga i en duell — som skapad till minister åt
den konung, som aldrig ville höra ordet »omöjligt».
Så blev Görtz närmast under Karl XII ledare av hans
utrikespolitik. Förändringen var förberedd genom en ny
kansliordning, som alldeles sköt det gamla kanslikollegiet åt
sidan. På samma sätt förenklades den militära förvaltningen,
så att den fungerade snabbare, därigenom att konungen
fråntog krigskollegium all befattning med en mängd
dithörande ärenden, vilka i stället överlämnades åt de militära
cheferna att direkt bestämma över.
Både konungen och Görtz insågo nu, att Sverige måste
sluta fred antingen med tsar Peter eller med kung Georg.
På det viset skulle man kunna få hjälp till att avtvinga
de andra fienderna ersättning för vad som måst avträdas.
Men för en hederlig slutuppgörelse krävdes en stor militärisk
kraftansträngning. Därtill behövdes emellertid pengar. Även
för den saken visste dock Görtz råd. Han fick nu förutom sin
befattning med utrikespolitiken även högsta makten över
Sveriges statshushållning, och denna makt och myndighet
utövade han genom ett nytt ämbetsverk, som tillkom på
våren 1716 och bar namnet upphandlingsdeputationen.
Genom inrättandet av detta ämbetsverk samt det tre år
förut tillskapade kontributionsränteriet hade ännu ett
av de gamla ämbetsverken, nämligen statskontoret, till
en tid spelat ut sin roll. Den del av statskontorets uppgifter,
som kontributionsränteriet övertog, var handhavandet av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
