- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739 /
321-1

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efter hemkomsten - Karl XII:s sista fälttåg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skum av galärårornas slag, de långa raderna av soldater och
matroser, som under sång halade i fartygens trossar,
lägerlivet om dagen och bivackeldarna om nätterna, kung Karls
höga gestalt uppdykande än här, än där bland mängden av
högre och lägre officerare i de välkända blågula uniformerna
och slutligen den unge Svedenborg, den lärde matematikern
och blivande religionsstiftaren, i sin enkla civila dräkt i detta
brokiga vimmel. Ej är det underligt, att i dessa avlägsna
bygder dessa bilder och minnet av hjältekonungen etsat sig
så fast i folkets sinnen, att de berättades vid den flammande
spiseln under de mörka vinterkvällarna generation efter
generation till våra dagar.»

Än i dag ligga, nedsjunkna i mossan, på de ryktbara
Galejmyrarna en rad korta stockar, som utmärka den väg,
där galärerna halades fram för två århundraden sedan.

Efter en segerrik träffning med norrmännen i september
var den svenska flottiljen herre över Idefjorden.

Karls syfte med fälttåget var nog icke att erövra Norge i
dess helhet för att behålla det utan blott att tvinga Danmark
till fred och framflytta sitt rikes gräns till Glommen.
Belysande är också ett brev, som han på våren 1717 tillskrev
en underhandlare med England-Hannover, vari han
förklarar sig ej vara obenägen att avstå någon del av
hertigdömena Bremen och Verden, »så framt Sverige verkeligen
bekommer något stycke land i stället, utan vilket det aldrig
lärer bejaka att alldeles avträda något». Och han antyder, att
en lämplig ersättning kunde utgöras av Bornholm »och
därjämte någon trakt av Norget och det antingen till eller över Glommen».

Denna sin mening delgav konungen också generalmajor
Filip Bogislaus von Schwerin under norska fälttåget. Om
sina politiska planer för övrigt yttrade han sig på ett sådant
sätt, att Schwerin förstod, att konungen icke var obenägen
att till Preussen avstå södra Vorpommern. Blott man
hölle ut, menade Karl, skulle man nog få fred med den ene
fienden efter den andre. Men att sluta en allmän fred under
ogynnsamma militära förhållanden vore för landet skadligare
än ett långvarigt krig, som fördes utanför dess gränser, även
om detta skulle behöva bli trettioårigt, ja fyrtioårigt. Han,
som under sin växlingsrika bana så ofta sett segrar och nederlag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free