Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Efter hemkomsten
- Karl XII:s sista fälttåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag skulle säga till honom», höra de, som stå närmast
konungen, ett dovt ljud, »som när man häftigt kastar en sten i dy».
Så se de, hur »handen undanföll vänstra kindbenet och
huvudet lutade sig sakta neder uti kappan utan någon den
ringaste ryckning på kroppen, som blev så alldeles stilla liggandes,
som den förut låg» — orden äro Carlbergs.
»Han kunde icke vika,
blott falla kunde han.»
»Skottet», säger Carlberg, »träffade utanifrån trancheen[1]
in på vänstra sidan genom Hans Maj:ts huvud. Stället
varifrån detta olyckliga skott kom», fortsätter han, »om det
skedde ifrån ett längre bort eller närmare håll, det kunde
ingen av oss, som stodo långt neder inom bröstvärnet, under
ett så starkt skjutande utur kanoner och handgevär, med rätt
visshet utmärka. Den förste av oss närvarande, som nämnde
konungens död, var generadjutanten Kaulbars, som i
detsamma, då skottet träffade och huvudet sänkte sig så sakta
neder, slog mig, som honom då närmast stod, på axeln,
ropandes helt bestört: ’Herre Jesus! Konungen är skjuten!
Sök upp general Schwerin och berätta honom det!’».
Carlberg träffade strax generalen, som följde med till
dödsplatsen och befallde löjtnanten skaffa en bår. Carlberg
»ropade till dem, som där höllo vakt, att strax framskaffa
en bår för en officer, som var bliven skjuten, vilket ock
strax skedde».
Konungens lik blev nu lagt på båren och övertäcktes
med två soldatkappor. »Under det vi härmed voro
sysselsatte, kom generaladjutanten Sicre fram och tog hatten av
konungens huvud och satte i dess ställe sin vita peruk och
galonerade hatt på kungens huvud och passade så med
kapporne, att något av hatten och peruken kom att synas,
som skedde för att göra konungen okänd, som intet
brukade varken peruk eller galonerad hatt.
Jag gick därpå strax och själv utsökte 12 hurtige och
jämnstora karlar, med vilka jag skyndade mig tillbaka till
båren, och indelte karlarne så, att 6 man alltjämt skulle
bära i sänder. Jag föreställde dem, att det var en bra
[1] Från platsen utanför löpgravarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0349.html
