- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739 /
368

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efter hemkomsten - Karoliner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den siste karolinen på Gottland



hette Johan Nordahl och gick under namnet »kornetten i
Västkinde». Han skildras som en »lång, anskrämlig gubbe
med vitt skägg och djup dånande stämma och av 13
kvarters längd i sin höga ålderdom, i sin ungdom troligen närmast
14. Han hade vid hästfolket tjänt kung Karl XII till slutet och
var med vid Fredrikshalls belägring. Gubben var så kry, att
han ännu vid 60 års ålder kunde hjula kring hela Västkinde
kyrka, och 85 år gammal iklädde han sig för andra gången
brudgumsrocken — och det med all framgång. När herr Johan
Bahr i Västkinde då förrättade vigseln och sade: ’Hustrun
skall vara sinom man undergiven’, avbröt honom gamle
kornetten och sade högt: ’Ja så borde det vara, kära far.’
Han behöll alltid hatten på inne, utom då han talade om
’salig kungen’, den han stundom kallade ’bror Karl’; och han
grät ofta därvid. Han tålte aldrig, att man yttrade en
halvdragen anda mot kung Karl, med mindre han dundrade
till ett kort försvar, reste stoltare på sitt darrande huvud
och blev mycket ond. Han vandrade ofta kring landet som
botare (en som lagar söndriga husgeråd m. m.), gående jämte
sin lilla häst och kärra; och då han någon gång red, vidrörde
hans fötter nästan marken. Stundom sålde han vävskedar
och rotkorgar, dem han själv gjort. Sin fattigdom och många
missöden bar han med äkta karolinskt tålamod; och då
någon beklagade honom, sade han blott tryggt: ’Det skall så
vara!’ Mycket gladlynt var han, och överallt välkommen för
sina roliga berättelser från den gamla tiden.»

Den siste karolinen I Umeå socken



dog år 1783 i en ålder av 91 år. I kyrkboken står antecknat
om honom: »Har såsom soldat bevistat norska fälttåget och
varit åsyna vittne därtill, att kung Karl XII blev skuten
i striden.» — En fältväbel Rislachius i samma socken hade
gått i kronans tjänst 1711 och sedan varit med både i 1740—
1742 års krig och i pommerska kriget 1757—1762.

Litteratur:

Nils Ahnlund, Karoliner och soldatänkor. Stora ofredens minnen i Umeå socken 1759—1785 (i »Arkiv för norrländsk hembygdsforskning» 1918; häft. kr 3:—).

Adam Lewenhaupt, Karl XII:s officerare. Biografiska anteckningar: del I—II; häft. kr. 80:—.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free