Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det stora nordiska krigets slutakt och ständerväldets grundläggning - 1718 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dag av god hand försäkrat», skriver Erik Sparre redan vid
rannsakningens början, »att de lära göra kort och gott med
honom, och att denne papegojan intet länge lärer sitta i
sin bur.»
Rannsakningen gick med blodtörstig brådska, och man
brydde sig knappast om att bevara ens skenet av laga former.
Den anklagade fick ej tillräcklig tid att försvara sig.
Folkstämningen var upprörd och fordrade den hatade utlänningens
huvud såsom hämndoffer för enväldets synder. Litet var
tyckte nog så, som riksrådet Nikodemus Tessin, den berömde
riksbyggmästaren och skaparen av Stockholms slott, han som
för sitt höga konstnärssinne och sitt fulländade hovmannaskick
blivit kallad »Nordens italienare». Hans mening var helt
enkelt den, att »man ej borde så mycket krusa med en
statsbrottsling». Ja han talade till och med om att »till exempel
och varning för efterkommande borde uppsättas en kolonn
och därpå skrivas, huru en sådan karl kommit in uti ett
främmande rike och velat det genom sina fördärvliga råd ruinera».
Det var ej utan, att Tessins tanke vann genklang inom
prästeståndet. Det heter nämligen i protokollet, att »någre
funno icke obilligt, att en statua[1] borde uppresas, honom till
evärldlig skam och alle landsfördärvare till sky och skräck».
Domprosten Molin i Uppsala liknade Görtz vid Göran Persson
och menade, att han vore värd att såsom en illvillig »riksens
förstörare och förrädare» straffas till livet.
De mest orimliga beskyllningar utslungades mot enväldets
hatade tjänare — och troddes. Av det förhållandet, att ett
parti skruvar blivit beställda för arméns behov, tog man sig
anledning sprida ut ett rykte, att Görtz beställt en mängd
tumskruvar för att därmed tvinga de motspänstiga
svenskarne till utgörande av sjättepenningen.
Domen över Görtz lydde på, att han »på ett vederstyggeligit
sätt sökt att sätta Sveriges rikes invånare uti misstroende
mot deras konung och överhet, jämväl ock bragt fördärvelige
förslag på bane förutan annat hans fördömeliga förfarande».
Fördenskull prövade kommissionen rättvist, att han skulle
»på galgebacken halshuggas samt dess kropp av bödelen
därsammastädes nedergravas».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
