- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739 /
465

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I krigsfångenskap - De svenska krigsfångarne i Ryssland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rymningsförsök.



En tröst var det för mången i kulna dagar att drömma
om den lilla stugan där hemma i en svensk skogsglänta,
där man levde enkelt och redbart, på fädernas vis. Den idyllen
tog gestalt i en dikt av löjtnant von Borneman. Hur
njuter ej den fångne krigaren vid tanken på att få duka sitt
bord med »röda träfat» och ha en trädgårdstäppa utanför
fönstret, där nejlikor och rosor doftade och köksväxterna
trivdes under vård av flitiga händer. Det är en skildring av
ett hem i gamla Sverige, vilken doftar av friskhet och sund
naturkänsla.

Men lång var vägen dit:

»Vi några hundra mil till Stockholm hava,
men dem med glädje vi till fots än vilje gå»,


utropar han. Och ej nog med det: Borneman vågade
verkligen försöket till sist, när längtan blev honom övermäktig.
Men han skulle aldrig få plantera nejlikor och rosor kring
egen stuga. Tillsammans med fyra kamrater irrade han
länge omkring i de ryska skogarna och livnärde sig med bär
och rötter samt fågelungar. Men slutligen blevo
flyktingarne, utmärglade till levande benrangel som de voro,
upptäckta av en skara ryska bönder, som slogo ihjäl dem,
sedan de dock enligt sägnen först värjt sig manligen, »till sist
på knä».

Många andra var det, som drivna till förtvivlan försökte
rymma, men få voro de, som lyckades. De flesta blevo
ertappade och hårt straffade, ofta med knutpiska, vilket
enligt rustmästare Björcks beskrivning tillgick på följande
barbariska sätt: »Syndaren hissas, armarna bakläggs opp i
vädret, och slås på bara kroppen med piska med en lång rem,
som vart slag tar en rimsa ur ryggen.» Sedan fick den
stackars misshandlade fången gå på straffarbete, belagd med fjättrar.

Fänrik Piper berättar om ett misslyckat rymningsförsök,
som han själv var med om: »Vi blevo väl gripne och
satte på stadshäktet och en kornett sluten i järn samt ett
ryskt kvinnfolk, som gjort oss handräckning, knutad[1]; men vi

[1] Behandlad med knutpiska.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0479.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free