- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739 /
480

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

480

i

I KRIGSFÅNGENSKAP.

och kung Karl skulle till gengäld »för en sådan stygg
gärning låta slå ihjäl alla ryska generaler i Sverige». Så mycket
mer hade svenskarne anledning att vara uppbragta, som
»en sådan officerare, som undergått ett så nesligit straff,
aldrig mer blev liden blancl ärligit folk» — det var
Rolands ord till vojvoden, vilken genmälde: »Om en av våre
får knut, så är han därföre lika ärlig som förr.»

Vojvoden vågade emellertid nu ej annat göra än släppa
kornetten och var glad att själv komma helskinnad från
mötet med de uppretade svenskarne.

Nästa flyktförsök blev också i förtid upptäckt och Roland
insatt i arrest tillsammans med en hop ryssar. Där plå- i
gades han svårt av den ohyra, som dessa underhöllo. Han i
skrev då ett brev till vojvoden och erbjöd den snikne
ryssen en belöning, om han ville släppa ut honom ur
fängelset. För tillfället förklarade sig Roland emellertid ej ha
annat att ge honom än vad han inneslutit i ett litet väl hop- ;
lagt papper. När vojvoden mottog detta, var just en annan
svensk löjtnant inne hos honom. Ryssen öppnar det med ,
viktig min och finner, att innehållet utgöres av — »en hoper
löss». Den svenske löjtnanten ursäktade sin något oför- j
skämde kamrat med att denne »icke var så van vid sådan
ohyra som ryssarne» och därför blivit desperat.

I brist på bevis måste vojvoden snart frigiva sin
oförbätterlige fånge. Sedan mutade Roland den girige mannen
att bevilja honom en tids permission för att besöka Moskva.
Här fick han tillfälle att hjälpa sin förre överste, Nils Hielm,
som tillsammans med tre andra regementschefer blivit
inspärrad »uti ett styggt fängelse på tsarens strängaste
befallning, att ingen människa utom underofficeraren av vakten
skulle vid livsstraff få slippa in till dem». När Roland
talade med greve Piper om att försöka komma in till fångarne,
utropade denne bestört: »Revare eder Gud att bjuda till,
ty det kostade Edert liv!» Men Roland beslöt i alla fall
göra försöket.

Han går till en svensk fältskär och får låna en
fältskärslåda, klappar på fängelseporten och förklarar sig vara sänd
av guvernören för att taga vård om några sjuka fångar. För
att bevisa sin yrkesskicklighet får han först behandla en
rysk fånge, och underofficeren får lukta på en medikaments-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 10 14:17:02 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/5/0494.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free