Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I krigsfångenskap - De svenska krigsfångarne i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och sedan var det en smal sak för honom att komma
överens med manskapet om att ställa till bråk med de ryska
soldaterna, när dessa komme ombord för att visitera.
Därefter skulle matroserna bara skynda sig att klaga hos
vederbörande ryske officer över att hans folk ville slå dem.
Och som Roland hade riklig erfarenhet av att i Ryssland
den alltid fick rätt, som först hann klaga, så visste han på
pricken, hur det hela skulle avlöpa.
Mycket riktigt: visitationen blev aldrig slutförd utan
avbröts med att den ryske officeren med käppen i högsta hugg
körde sina gossar huvudstupa ned i sin slup utan att ge dem
tillfälle att öppna munnen till försvar och lovade dem
podogg, så snart de kommit till kastellet.
Så begav sig, att Roland helt lugnt kunde på själva
midsommardagen 1714 säga farväl åt Arkangelsk. Färden till i
sydligare nejder blev stormig, och de ombordvarande fingo
lida mycket av brist på proviant och vatten. I skamfilat
skick anlände skutan slutligen till Livorno, varifrån Roland
lyckades under nya äventyr taga sig fram till Hamburg,
och i juni 1715 trampade rymlingen åter svensk mark i
Stralsund. Där fick han inför Karl XII själv utförligt
redogöra för sina många äventyr. Konungen var mycket
intresserad och frågade honom om allt möjligt. Bland annat
fick Roland visa, hur han bar sig åt för att på ett par
ögonblick förkläda sig: han hade nämligen en dräkt, som kunde
vändas ut och in, så att den blev fullkomligt oigenkännlig.
Roland berättade också för konungen om de fyra svenska
överstarne i den usla jordkulan. »Då märkte något var,
att Hans Maj:t sig litet ändrade.» Och det vill säga
mycket, när det gällde Karl XII.
Några dagar därefter fick Roland fullmakt på
kaptensbeställning vid Benderska dragonregementet. Han deltog nu i
Karl XII:s strider på Rügen och blev svårt sårad men klarade
sig från att bli tillfångatagen. Efter att ha hållit sig gömd
på ön några dagar var han oförskämd nog att gå ombord
på ett fartyg, som förde preussiska trupper över till
fastlandet. Han gav sig nu ut för att vara dansk — inför
danskarne hade han förut sagt, att han var preussare.
Ehuru mycket medtagen av sina blessyrer tog han sig fram
först till Lübeck och, sedan han där fått vård, till Amsterdam,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
