- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739 /
490

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

490

I KRIGSFÅNGENSKAP.

i sin dagbok, där det heter: »Vårt hantverk dåger ej; vår
mästare är död.» Det skulle de ock få bittert röna vid
sin hemkomst till gamla Sverige.

Efter sorgebudet från Fredrikshald förgingo ett par år.
Då kom äntligen det efterlängtade glädjebudskapet, att
fred var sluten. Kapten von Wreech i Tobolsk berättar
härom:

»Den 5 november 1721, som var 22:a söndagen efter
trefaldighet, kom en fänrik från Hans tsariska Maj:ts garde
till Tobolsk med den glädjande underrättelsen till den
därva-rande herr generalguvernören, att Herren Gud i sin
outgrundliga barmhärtighet ändat det långvariga kriget, och att
freden mellan Ryssland och Sverige slutits den 3 augusti.

Den 22 november samlades i skolhusets sal en del av
föräldrarne ävensom några andra, och likaledes begåvo sig
barnen i sin ordning dit. Efter avsjungandet av psalmen
’Varmed skall jag dig väl lova’ höll vår skolas inspektor
ett uppbyggligt tal över orden i Johannes’
uppenbarelsebok: ’Var trofast intill döden, så skall jag giva dig livets
krona.’ När detta tal avslutats med de båda psalmerna
’Helig är Herren Gud’ och ’Min själ skall lova Herran’,
så talade jag till dem av mina skolbarns föräldrar, som
voro närvarande, överlämnade barnen åt dem och
framställde helt kort för dem, hur deras barn hade blivit
undervisade och handledda, och likaledes vad dessa genom
gudomlig nåd erfarit, varvid jag så eftertryckligt, som
Herren Gucl förlänade nåd till, erinrade dem om deras
för-äldraplikter.

Man kunde denna gång märka en stark rörelse bland
nästan alla föräldrar och andra närvarande, även i eljest
hårda sinnen.»

Olof Hård ger i sin dagbok följande uttryck åt de känslor,
som strömmade på honom vid glädjebudskapet om att han
nu blivit befriad ur fångenskapen: »Lovad vare Du, Herre
Gud, som fångar förlossa kan!»

Leonhard Kagg berättar i sin dagbok, att när
underrättelsen om freden anlänt till Tobolsk, »slogs upp ett plakat
i staden, att om någon av oss svenske ville taga tjänst
under tsaren, skulle densamma bliva väl avancerad».

Så vitt man vet, var det ingen, som lockades av erbjudan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:56:20 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/5/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free