Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvid Horn leder Sveriges öden - Fredrik av Hessen blir konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
händer. Och vid 1720 års riksdag fick han ett kraftigt bevis
på ständernas sympati, då adeln med stor majoritet valde
honom till lantmarskalk.
Från denna stund var Arvid Horn den man, som det
först och främst gällde att vinna, om planen på prins
Fredriks tronbestigning skulle få framgång. Prinsen begagnade
också första tillfälle att närma sig Horn, och mellan dessa
båda män började en underhandling, vars resultat blev, att
prinsen lovade återinsätta Horn i rådet, om han själv bleve
konung. Det var inget annat att göra för konungaparet än
bita i det sura äpplet.
Efter en del bearbetningar bland riksdagsmännen var
planen mogen för genomförande. Prins Fredrik avgav en
skriftlig förbindelse att antaga de villkor, riksdagen behagade
föreskriva, och blev därpå av riksens ständer den 24 mars
1720 vald till Sveriges konung i kraft av hans »betygade
ömhet om fäderneslandet, stora kunskaper i krigssaker samt
mångfaldiga andra härlige förmåner». Ja så hette det på
officiellt språk. Karl Gustav Cederhielm, som var en ivrig
anhängare av hertigen av Holstein, gav nog ett fullödigare
uttryck åt mångas tankar inför den högtidliga akten genom
följande kvicka epigram:
»Kung Carl vi nyss begravt. Kung Fredrik nu vi kröna.
Så har vårt svenska ur nu gått från XII till I.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>