Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvid Horn leder Sveriges öden - Det holsteinska partiets uppkomst och fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landet. Han blev själv av rikets första stånd vald till
lantmarskalk, och sekreta utskottet fick en sådan
sammansättning, att han där hade majoriteten på sin sida. Dock var denna
ej större, än att den mycket väl kunde gå förlorad genom
Holsteinska partiets undermineringsarbete med intriger och
smädeskrifter mot kanslipresidenten.
Men då svarade Horn med att spela ut sin stora trumf:
han lät till sekreta utskottet överlämna Vellingks egenhändiga
utkast angående låneunderhandlingen i Berlin. Det verkade
ögonblickligen. Utskottet lät ställa »den gamle räven» under
bevakning av militär. Man försäkrade sig om alla hans papper,
som man kunde komma åt, och en särskild kommission
tillsattes att döma över honom.
Och vad Horns politik beträffar, kände han med sig, att
han hade sina papper så klara, att han blott skulle vinna på
att låta sekreta utskottet läsa dem. Utskottet fick också gå
igenom alla protokoll och brev rörande Hannoverska
förbundet. Det tog tid, men det var nyttigt, ty efter den
grundliga kännedom, man sålunda fick om alla handlingar i målet,
kände sig litet var av utskottets ledamöter övertygad om
att Horn handlat i bästa överensstämmelse med Sveriges
intressen, då han närmat sig västmakterna. Det hjälpte icke,
att ryske ministern bjöd fördelaktigare villkor än den franske
och engelske. Och när ryssen trodde sig kunna med hotelser
ge mera eftertryck åt sina anbud, åstadkom han raka
motsatsen och stärkte blott sekreta utskottets sympatier för
västmakterna. I mars 1727 fattade utskottet sitt avgörande beslut
att antaga Englands och Frankrikes erbjudande. Den 14
mars undertecknades ett fördrag mellan dem och Sverige,
i kraft varav de tre makterna skulle bistå varandra med
hjälptrupper eller penningar, i händelse någon av dem bleve
anfallen. Dessutom lovade Frankrike och England att
årligen i tre års tid betala till Sverige 50,000 pund sterling
vardera.
Långvarig och skarp hade striden varit om övergången
från det ryska systemet till västmakternas förbund. Endast
steg för steg hade Horn kunnat driva saken framåt. Men sedan
huvudsaken en gång var vunnen, blev motståndet allt svagare,
och segern kunde lättare fullföljas. Visserligen hoverade sig
holsteinarne igen, när ryssarne försökte utöva hot genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
