Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvid Horn leder Sveriges öden - En falsk Karl XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
huvudstaden. Han tog med sig sin sjuårige son och en trogen piga,
vid namn Magdalena Lindberg, som han städslat i Stockholm,
och begav sig till Uppsala. Där skall han ha tagit in hos en
gammal »föravskedad ryttare», vilken han sökte inbilla, att
han var Karl XII. Konungen skulle nämligen själv ha
stannat kvar i Bender och i sitt ställe skickat hem en av sina
drabanter, vilken blivit skjuten vid Fredrikshald.
Men när den gamle föravskedade ryttaren begärde att
till bevis härpå få se majestätets fot, hade herr von
Düsterstern med en förnäm rynkning på näsan upplyst honom om,
»att han däri talte som en narr. En sådan herre som konungen
lärer aldrig visat en ryttare eller någon dylik sitt bara ben
eller fot — hans generaler hade det icke en gång fått se.»
Düster skall sedan ha gått så långt i djärvhet, att han
skickade bud till stadens borgmästare och underrättade honom
om, vilken märklig man som anlänt dit, samt att han nu
ämnade begiva sig till Dalarne för att få hjälp av dalkarlarne.
Det är icke att undra på att Uppsalaborna »hopetals
strömmade till» för att få se den återuppståndne
hjältekonungen. I anledning därav fann sig landshövdingen
föranlåten att taga saken om hand. Han kallade upp Düster
till förhör på slottet. Äventyraren framhärdade i att han
var Hans Maj:t konung Karl XII, och landhövdingens
diagnos blev, att mannen var galen. Men i alla fall var det ju
»förräderi och uppror» å bane, och därför fann han bäst att
skicka den förmente hjältekonungen fängslad till Stockholm.
Där blev mannen insatt på Kastenhof vid nuvarande Gustav
Adolfs torg.
Även här väckte Düster stort uppseende, och en mängd
människor, dock mest »av det ringa och gemena folket», styrde
sina steg till Kastenhof för att få se den märklige mannen.
Genom luckan på fängelsedörren fingo de t. o. m. tala vid
honom, och Hans Maj:t sparade ej på löften om belöningar
till dem, som ville förhjälpa honom till makten i Sveriges
rike. Han antog också imponerande kungliga later och
använde alltid majestätsformen »Vi» om sig själv.
En trogen hjälp hade han i sin piga, som fullt och fast trodde,
att det var Karl XII, hon tjänade; och denna övertygelse
lyckades hon prata in i månget menlöst sinne. Det saknades
ej heller personer, som voro villiga att hjälpa sin hjälte i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
