- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739 /
553

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvid Horn leder Sveriges öden - Sveriges krafter växa under Arvid Horns och ständernas vård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

småningom nytt liv, och på ödeshemmanens igenvuxna
åkrar skär plogen igenom gräsvallarna.

Tack vare understöd från regeringen repa sig de
ödelagda järnverken så snabbt, att redan under de första
fredsåren betydliga mängder järn kunna utskeppas. Det svenska
järnet skulle dock snart få farliga medtävlare i det engelska
och ryska.

Vilka medel använde då regeringen för att understödja
företagsamheten i landet? Till en början var den viktigaste
åtgärden att upphäva de många tvångsförfattningar,
varmed Görtz betungat folket. Meningen var dock
ingalunda att därmed frångå det förmynderskap över händel
och industri, som staten i ett par århundraden utövat i
enlighet med det s. k. merkantilsystemets[1] grundsatser.
Denna nationalekonomiska åskådning hade Gustav Adolf
på sin tid bekant sig till med orden »Rikets välfärd beror av
handel och seglation» — i »handel» innefattades även
industri. I kraft av denna uppfattning hade konungen och hans
efterföljare också lagt an på att befordra just dessa näringar,
vilka ansågos kunna snabbast skapa välstånd bland ett folk.

Man hör som ett eko av den store konungens ord ännu i
Kungl. Maj:ts proposition till 1731 års riksdag: »Hela rikets
välgång stödjer sig på commerciernas flor och styrka.» Det
ansågs som en av statens viktigaste uppgifter att genom
lämpliga privilegier gynna handel och industri men på samma
gång genom lagar och förordningar reglera konkurrensen,
så att endast livskraftiga företag skulle komma till stånd.
Blott genom en sådan reglerande verksamhet från statens
sida av den enskilda företagsamheten ansågs denna kunna
komma samhället i dess helhet till godo. Ty den enskilde
affärsmannen bekymrade sig icke om det helas bästa utan
arbetade blott med tanke på egen vinning. Sådana äro
grundtankarna i merkantilsystemet.

Så fast rotade voro dessa åsikter om nödvändigheten av
statens förmynderskap över den enskilda företagsamheten, att i
samma mån, som landet började hämta sig efter det stora
nordiska krigets lidanden, stramades de gamla tvångsbanden
från tiden före kriget åt igen.


[1] Av det latinska mercari: handla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0569.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free