- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739 /
622

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvid Horn leder Sveriges öden - Arvid Horn får ett nytt parti mot sig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

möjligt hålla alla opålitliga personer borta från de förberedande
överläggningarna om regeringsåtgärderna.

Men Casteja själv lyckades Horn slutligen komma åt.
Hans oförskämdhet blev slutligen sådan, att svenska
regeringen måste begära hans återkallande. Den efterträdare,
franska regeringen utsåg, for försiktigare fram, men drev
samma slags politik. Casteja stannade också kvar i flere
månader för att inviga sin efterträdare i förhållandena. — Ingen
utlänning hade förut spelat en sådan roll i vårt politiska liv
som denne man. Med honom började den otillbörliga
plägseden, att främmande ministrar stodo som ledare för svenska
partier, att de svenska particheferna överlade med dem om
alla viktigare åtgärder och från dem mottogo föreskrifter
och belöningar, ja betraktade dessa utlänningar snarare än
Sveriges lagliga styresmän såsom sin överhet.

Aldrig hade så giftiga smädeskrifter flugit kring land
och rike som de, i vilka man nu tog heder och ära av Horn
och hans medhjälpare. Man beskyllde dem bland annat för
att ha mottagit än ryska, än engelska mutor. Sanningen om
Horns politik var helt enkelt den, att han icke ville kasta
landet i krig, förrän det blivit tillräckligt starkt och av en
pålitlig stormakt fått betryggande löfte om hjälp. Under
dessa förutsättningar kunde nog även han vilja begagna ett
gynnsamt tillfälle. Ty han insåg, att ett krig med Ryssland
ej kunde undvikas i längden. Ryssland skulle nämligen icke
finna sig i att ha gränsen så nära sin huvudstad. Men de
behövliga garantierna hade Frankrike dittills ej velat ge.
Det bekymrade dock icke de unga, oerfarna krigsivrarne.
De ville taga lyckan med storm: fram bara, så skulle man
vinna både ära och land!

Förgäves lät regeringen bödeln bränna några av de värsta
smutsbladen. Förgäves utfärdades kungörelse om
belöningar åt dem som angåve författarne. Till de mest spridda
smädeskrifterna hörde »Castejas testamente», som prisade
Frankrike under häftiga utfall mot regeringen. Även
öknamn användes som agitationsmedel. De krigslystna kallade
fredsvännerna för »Nattmössor». Själva togo de sig namnet
»Hattar». Hatten var nämligen av ålder frihetens sinnebild.
Så uppstodo partinamnen Hattar och Mössor, som
kommo att hålla i sig till frihetstidens slut.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0645.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free