- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772 /
35

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hattarne och ryska kriget - Ryska kriget 1741—1742

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

socknen haft sina sändemän över till det ryska armébefälet
för att erbjuda underkastelse mot löfte om beskydd.

Utan reguljära trupper var Västerbottens folk ingenting
att lita till. Men dem var det ont om, ty Västerbottens
regemente hade lidit svåra förluster i Finland, isynnerhet vid
Villmanstrand, och de ryttare, som Freudenfeldt fört med
sig över Bottniska viken, voro svårt angripna av sjukdomar,
vilka förvärrats under överfarten »i storm, köld och stor
hunger». Flere av dem hade under transporten svält eller
frusit ihjäl, och de få hästar, som kommo över, voro utsvultna
och utmattade.

Men nöden har ingen lag: tills vidare var Freudenfeldt
besluten att bruka de ryttare, som voro tjänstdugliga, till fots.
Han och landshövdingen hjälptes åt att sköta om de
hungrande och sjuka på bästa möjliga sätt och skaffa dem
åtminstone de nödvändigaste klädespersedlarna.

Med det friska manskapet bröt Freudenfeldt upp från Umeå
redan dagen efter sin ankomst dit — det var den 26 oktober — för
att kunna möta fienden vid Torneå. Där tillstötte efter hand
en del trupper på återtåg från Finland, men alla naturligtvis
i ett ömkligt tillstånd. Han gjorde emellertid allt, vad i hans
förmåga stod, för att öka stridsdugligheten hos sin lilla skara.
Han köpte upp hästar, anställde skidlöpare och skaffade ett
par kanoner, som sattes på slädar. På hans och Gyllengrijps
bedrivande avsände regeringen också 4,000 tunnor spannmål
sjöledes till Västerbotten. Men fartygen frösö in på vägen,
somliga hela 25 mil söder om Umeå, och deras last måste
forslas vidare på slädar.

Freudenfeldt nöjde sig emellertid icke med att vänta på
fienderna utan begagnade första tillfälle att göra dem
avbräck. Vid Kemi hade ryssarne skjutit fram en beriden
förtrupp om 350 man, till största delen kosacker, och
sammankallat allmogen att avlägga trohetsed till tsarinnan. Men den
dag, då detta skulle ske — det var den 24 november — blevo
fienderna före daggryningen överrumplade av Freudenfeldts
folk, som högg ned en del av dem och drev de andra på
flykten. Först när de utmattade svenska hästarna ej förmådde
mer, upphörde förföljandet. Sedan bemäktigade sig
Freudenfeldt både det höförråd, som fienden samlat ihop vid Kemi,
och en del hästar — det kom honom alltsammans väl till pass.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:12:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/6/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free