- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772 /
59

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hattarne och ryska kriget - En förödmjukande och farlig hjälp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

folk mot dess egen önskan. Harmen vände sig dock mindre
mot främlingarne från öster än mot de svenska män, vilka
genom sin ansvarslösa politik störtat fäderneslandet i detta
djup av förnedring. Vad mången tänkte, uttalades av prosten
Serenius i Nyköping, en av Mössornas stridbaraste män, då
han i en predikan förehöll sina församlingsbor, hur de borde
skicka sig mot de inkvarterade ryssarne i staden. »Harmens
icke över dem», sade han, »utan om I viljen harmas, så harmens
över edra synder, som retat Gud så svårligen, att han tillåtit
ynglingar och dårar att föra oss i olycka — olycksfåglar,
som med skryt och högmod skriat upp hela landet i krig
och skulle skrämma vilddjuren i skogen men hava sprungit
som harar och varit glada att få beskydd hos sina fiender!
Låtom oss göra så väl vi kunna emot dessa ryssar och bevisa,
att här är mer mänsklighet och kristendom i våra fattiga
hyddor, än det har varit vishet i våra rådslag eller mandom
i våra vägar!»

Det är givet, att en sådan beröring som denna mellan folk
av två nationer med alldeles olika seder och religion, folk som
ej ens förstodo varandras språk, ej skulle kunna avlöpa utan
slitningar och besvärligheter. Bevarade handlingar vittna
också därom. Stölder och snatterier hörde nästan till
ordningen för dagen bland ryssarne i Norrköping, och »det
dageliga podoggande»[1], som ägde rum på Tyska torget, tycks icke
ha hjälpt.

Ibland blev det dock litet för varm tillgivenhet mellan
ryssarne och befolkningen — den kvinnliga vill säga. Det var
flere svenska kvinnor, som trots myndigheternas förbud
läto locka sig till giftermål med ryska soldater och båtsmän
och vid deras hemfärd smögo sig ombord och följde med dem.

De ryssar, som voro inkvarterade i Norrköping, väckte
särskilt uppseende med sina processioner på Kyndelsmässodagen.
Då gingo de, enligt en gammal berättelse, i en lång
rad »neder till strömmen för att avtvå sina synder. Badet
var inrättat på isen nedom slaktarhuset med en fyrkantig
vak av 16 kvadratalnars vidd och kringlagd med bräder,
uti vilken de nakne kastade sig, ehuru man den dagen här
hade en ganska sträng köld. Under vägen till badet blevo


[1] Avstraffning med knutpiska.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/6/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free