Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hattarne som försvarare av vårt nationella oberoende - Kejsarinnan Elisabets försök att tillvälla sig förmynderskap över tronföljaren tillbakavisas av Hattarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fönstret. Då kommo hjälptrupper från Mösspartiet, men de
voro icke tillräckligt manstarka, och ingen vet, hur det skulle
ha gått, om icke lantmarskalken med sin stav höjd över de
kämpande skarorna lyckats tränga sig fram och återkalla
oroselementen till ordningen.
Valet blev fullständigt beroende av adelns och
borgarståndets Hattar, och de begagnade sin makt till att med konungens
hjälp insätta sina bästa förmågor i rådet. Bland dem var
den blott 34-årige Anders Johan von Höpken. Den dag,
då detta skedde, säges det att han »stod upp som
expeditionssekreterare, åt middag som hovmarskalk och gick till
sängs som riksråd».
Utgången av rådsvalet blev den avgörande vändpunkten
i den sega partikamp, som ryska kriget förorsakat.
Hattarne voro åter säkra på makten i Sverige, och Mössornas
motstånd var brutet. För ryska kejsarinnan gick det nu upp,
att både hon och hennes ambassadör misstagit sig om
sättet att behandla svenskarne. Hon hade verkligen fått
skäl att misstro Korffs vishet i valet av vänner och
medel att nå sitt mål, och nu förbjöd hon honom bestämt att
vidare kosta ett öre på några riksdagsintriger. Så fanns det
ej längre några penningmedel att sätta emot den franske
ambassadörens ständigt flödande frikostighet. Hans utgifter
för riksdagen tyckas ha uppgått till över en million daler
kopparmynt eller omkring tre gånger så mycket, som Korff
gav ut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>