- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772 /
115

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hovpartiets revolutionsförsök - Tronskiftet 1751

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kroppens sammansättning har huvudsakeligen därtill
bidragit; sinnet har varit nog lätt upprört, och mina
olyckshändelser hava icke kunnat giva åt det förra mera lugn, vilket
dock så ansenligen tjänar till hälsans bibehållande.»

*     *
*



Då Lovisa Ulrika ej längre hade något hopp om att med
Hattarnes hjälp kunna utvidga konungamakten, gällde det
för henne att förvärva anhängare utanför deras krets. Hon
hade också genast vid sin hitkomst blivit medelpunkten för
ett vittert och konstälskande hovliv, i vilket Sveriges yppersta
vänner av vetenskap, litteratur och konst togo del.

Den store franske författaren Voltaire, som dyrkade Lovisa
Ulrika, hade profeterat om att »den svenska Pallas Athene»
skulle uträtta stora ting för Sveriges kultur. Allt ifrån den
dag, som prinsessan blev bofast i Sverige, inriktade hon sig
också på att återupptaga det bästa av traditionerna från
drottning Kristinas dagar och ånyo göra hovet till en
medelpunkt för vetenskap och konst. Hon såg också, hur väl det
behövdes. Hon blev på dåligt lynne, när hon tänkte på den
konstnärliga nivån vid den gamle Fredrik I:s hov, och sparar
inte på starka färger, när hon beskriver den för sina syskon:
hans hovmålare kan icke se, hovets fäktmästare är rörd av
slag, dansmästaren lam och hovkapellmästaren döv. Men å
andra sidan ger hon oupphörligen i sina brev uttryck åt sin
förvåning och glädje över att nedanför tronen finna så många
högt bildade och förfinade sällskapsmänniskor och att bland
dem möta en elegans och en frisk livsglädje, som tycks ha
överträffat vanorna vid det preussiska hovet.

För detta lysande sällskapsliv blev Ulrika Eleonora nu
medelpunkten. Hon gjorde, vad hon förmådde, för att
utveckla sin nya hemort till en verklig kulturhärd, där fint
vett och smak känna sig hemmastadda. De kungliga slotten
smyckades med mästerverk av den holländska, italienska och
franska målarkonsten, och inredningen fick en gladare prägel.
Det franska skådespelet och den italienska operan funno en
hemvist i Sveriges huvudstad, och av goda musikaliska krafter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:12:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/6/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free