- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772 /
147

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hovpartiets revolutionsförsök - Adolf Fredrik försöker utvidga kungamakten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gång hände det, att en liten eldsvåda bröt ut på Stockholms
slott, och naturligtvis samlades en stor hop nyfikna. Genast
var drottningen eld och lågor för att hennes snälle toffelhjälte
till man skulle träda fram inför folkmassan och klaga över hur
surt ständerna gjorde livet för honom. Men konungen
vägrade inlåta sig på ett så huvudlöst förslag. Den hetlevrade
drottningen kallade honom pultron och ville själv med den
tioårige kronprinsen gå ut till folket för att uppmana till
revolution. Endast med möda kunde hennes omgivning hålla
tillbaka den temperamentsfulla kvinnan.

En som bättre visste, hur en statsvälvning borde skötas,
var överste Hård, son till den avsatte rådsherren. Han hade
nämligen varit i holländsk krigstjänst och tagit en verksam
del i en monarkisk statsvälvning i Nederländerna. I början
av juni 1756 utarbetade han ett revolutionsförslag, som gick
ut på att för hovets räkning värva anhängare bland
Stockholms soldater, sjömän och arbetare. Planen var, att dessa
en natt skulle samlas och under några pålitliga officerares
ledning ställa till upplopp, besätta alla viktigare platser i
huvudstaden samt fängsla rådets och ständernas främste
män. Sedan borde konungen sammankalla en ny riksdag och
förmå denna att ge honom större makt.

Flere personer voro sysselsatta med att värva folk för
planen, särskilt bland menige man vid gardet och artilleriet,
vilket var lättare på den tiden, då manskapet icke bodde i
kaserner utan var inkvarterat här och där i staden. Bland
de ivrigast verksamma voro kaptenerna Ståhlsverd och
Puke
. Den senare hade dock sin kaptensgrad endast i
holländsk tjänst, där han varit deltagare i samma statsvälvning
som Hård. I Sverige tjänade han såsom underofficer vid
artilleriet. Ej att undra på att han kände sig missnöjd, och
hans förbittring riktade sig isynnerhet mot artilleriets chef,
Augustin Ehrensvärd, som icke befordrat honom. För att
komma sig upp och få hämnd var han redo till nästan vilket
vågspel som helst.

Ledningen av anordningarna handhades vid Hårds sida
av en medlem av rikets högsta ätt, överstelöjtnant Erik
Brahe
och hovmarskalken Gustav Jakob Horn. Brahe
åtog sig bland annat att anskaffa skarpa skott åt manskapet
och reste för detta ändamål ut till sin egendom Rydboholm,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:12:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/6/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free