- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772 /
158

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hovpartiets revolutionsförsök - Adolf Fredrik försöker utvidga kungamakten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158

HOVPARTIETS REVOLUTIONSFÖRSÖK.

sig vid en konung, vilken de önskat, såsom sitt huvud
och försvar, vara med dem, om möjligt vore, över ali
mänsklig ålder förenad(l).»

Adolf Fredrik måste hålla till godo med att denna
förödmjukande skrift frambars av de fyra talmännen och upplästes
för honom i riksrådens närvaro. Han fick också underteckna
ett skriftligt löfte att styra riket efter dess lagar.

Konungen hade under 1756 års riksdag förlorat den sista
lilla återstoden av sin makt. Ända sedan Kalmarunionens
dagar hade konungamakten aldrig stått så lågt i kurs. Det
omogna revolutionsförsöket hade ingalunda rubbat Hattarnes
ställning, tvärtom. Men på sina egna synder skulle partiet
en gång falla.

För de stora statsbrottslingarnes skull glömde ständernas
kommission icke bort de många mindre betydande personer,
som alltsedan riksdagens första månader och den stora oron
i bondeståndet bidat sin dom. De, som överbevisats om att
ha genom övertalning och trakteringar arbetat på att vinna
anhängare åt hovet, straffades med fängelse vid vatten
och bröd, schavottering i halsjärn, fängelse från sex år till
hela livstiden eller landsflykt i sex år m. m. Anders Olofsson
fick för sitt skryt över sin förtrolighet med konungen
fjorton dagars fängelse vid vatten och bröd, sedan han i tio
månader suttit häktad och vid ett rymningsförsök brutit
sitt ena lårben. Kapten Schechta hade varit svårare än
någon annan att handskas med. Han vägrade envist att låta
behandla sig såsom anklagad och att intaga den plats i domssalen,
som anvisades honom, utan måste av vakten föras dit och
kvarhållas där. En gång vägrade han att gå till och ur
vagnen, som förde honom till kommissionen, och måste av
vakten bäras dit han skulle. En annan gång ville han icke kläda
sig utan måste föras upp till domstolen i nattrock och
tofflor. Men det värsta av allt: han kunde icke förmås att visa
tillbörlig aktning ens för självaste Renhorn. Och när denne
lagens väktare i helig vrede över slik otrolig sidvördnad
yrkade på att den anklagade skulle mjukas upp genom
strängare fängelse, var fången fräck nog att göra det inpasset,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 11 07:10:41 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/6/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free