- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772 /
175

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hattarnes arbete för svenska folkets välstånd - »Svensker man i svensk dräkt!»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det lambas, och 8 öre dito mynt sedan för samma slags får
och lamb årligen.

2) Skola de edsvurne provinsial-schäffrar varje år,
enär och så ofta det påfordras, resa omkring, var och en uti
sitt distrikt, innan klippningstiden infaller, och hos alla
dem, som i 1 § omnämnas samt i distriktet äro boende,
noga efterse, vilka som kunna hava sådana fullgoda gumsar,
gumse- eller tacke-lamb, vårföre præmium bör betalas,
och genast därpå till ägaren därav utan ringaste
betalning eller vedergällning utgiva en præmiisedel efter det
tryckte formuläret.

3) Sådane præmiisedlar levererar sedan ägaren till
kronans uppbördsbetjänte i avräkning på deras kronoutskylder.»

Förhoppningarna på de rikedomar, som genom alla dessa
åtgärder skulle tillföras landet, så framt blott flit, ihärdighet
och patriotism ej felades, voro verkligen storartade och
utkolporterades ivrigt i tal och skrift. Genom att fullfölja
arbetet med uppfödandet av finulliga får skulle vi snart
ha 50 sådana på varje hemman med en årlig avkastning av
24 millioner daler s. m. Förädlades sedermera denna ull
inom riket till kläde, skulle den ge oss en årlig inkomst av
80 millioner. Sådana voro Jonas Alströmers sangviniska
beräkningar. Men den svenske bonden var inte mycket hågad
för att ta befattning med de ömtåliga finulliga fåren, och den
ull han fick, lät han hellre sitt kvinnfolk spinna och väva,
än han lämnade den till fabrikerna.

När Linnæus på sin västgötaresa år 1746 besökte
Alströmers stora schäferi på Höjentorps kungsgård, frågade han
folket i trakten, varför de ej ville förädla sin fårras med
hjälp av Höjentorps spanska och engelska gumsar. Han
fick då det svaret, »att de svenska fåren äro långt bättre,
emedan deras skinn äro tjockare och fastare, emedan de
bliva fetare och köttfullare, emedan de bättre stå emot
klimatets hårdhet och ej så lätteligen dö bort, emedan de äro
lättare att föda med ordinärt hö».

Litteratur:

Georg Schaumann, Studier i frihetstidens
nationalekonomiska litteratur: idéer och strömningar 1718—1740.


E. Sjöstrand, Mynt- och bankpolitik under hattväldet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:12:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/6/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free