Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för vår andliga kultur - Olof Dalin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sitt hjonelag ihop, blev hon bortrövad av något troll eller
jätte, som den tiden alltid antastade vackra fruntimmer.
Jag vill henne för ingenting beskylla; men hemma hos sin
fader fick hon en son, som kallades Rolf Krake, en prins av
stora naturgåvor. Han påstod, att han ägde rätt till
Uppsala rike och ville det återtaga med väpnad hand. Men i
stället sådde han guld på Fyrisvall, som sagan säger — det
är, att han mot Uppsalakungen miste många raske kämpar,
som på valplatsen lämnade gyllene hjälmar, armringar,
ännespännen och rika härkläder, vilka sedan återfunnos i
jorden.
Bland dessa Rolf Krakes kämpar var nu den, som burit
denna hjälm. Den som vill förneka det, han visar mycket
litet förstånd och liten ärlighet mot sitt fäderneslands heder.
Däremot är jag så billig, att jag hedrar den, vem han vara
må, utan anseende till personen, som håller med mig.
Kämpen, som bar denna märkvärdiga hjälm, hette Bo
den digre. Han var Visäte Jarls son av Bornholm och en
dotterson av kung Haloge på Halogaland, som var av
jättesläkt. Han hade ock stort att påbrå i anseende till sin fru
mormoder; ty hon var en dotter av Grim i Grimsgård, kung
Alf den gamles svåger i Bohuslän, då för tiden Alfhem, en
herre av faslig storlek. — Vem kan nu säga emot sådana
sanningar? Ack huru väl det vore för det allmänna bästa
och folkets samlevnad, om lyckliga gissningar komme ibland
oss mer i bruk, om man intet vore så rädd för att döma på
en halv liknelse, innan man just så noga har rannsakat, och
om man alltid ville tro en myndig man på hans minsta tycke,
utan skärskådande — då tror jag landet skulle må väl.»
Att Dalin ej överdrev mycket i sin parodi på den gamla
skolans renlärighetsnit, därpå fick han snart många nya
bevis. Björner rasade väldeliga mot honom i ett arbete,
som bar namnet »Svea rikes hävdaålder», och åberopade som
bevis mot den nye kättaren vad Orfeus, Homerus och Plato
ordat om Atlantis. Och kort efter det första delen av Svea
rikes historia utkom, blev arbetet på 1747 års riksdag utsatt
för ett angrepp från prästeståndet, föranlett av både
teologiskt och patriotiskt nit. Härtill sällade sig även nitälskan
om vetenskapens höga rangställning, ity att man förebrådde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
