- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772 /
243

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för vår andliga kultur - Olof Dalin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

god, är allting gott’, sade djäknen, då han fann russinen i
bottnen på den magra soppan.»

Av Dalins upptåg för att roa hovet ha inga gjort så mycket
väsen av sig som hans »kalottpredikningar». I dem
parodierade han överdrifterna i tidens predikosätt i en form,
där satiren dock ofta slog över i otillständigt hån. De skulle
också i sinom tid åsamka honom anmälan inför sekreta
utskottet. Dalin höll dessa kalottpredikningar i egenskap av
»fältpräst» vid »kalottregementet», ett slags orden, som efter
franskt mönster bildades vid hovet, och vars stormästarinna
var drottningen själv. Såsom fältpräst bar Dalin det
ståtligt klingande namnet Nicopompus. Bland mera
oförargliga skämt i kalottpredikningarna må anföras följande:
»En hednisk språkforskare har velat påstå, att Judas
Iskariot varit en västgöte, efter namnet tyckes betyda, att han
varit född i Skara, men Calottiska anmärkningen befriar
honom därifrån med det starka skälet, att Judas gav
tillbaka de 30 silverpenningarna, vilket Judas inte gjort, om
han varit en västgöte.»

*



Av större betydelse än den »lappripoesi», som Dalin vid
alla möjliga tillfällen strödde omkring sig i hovkretsen, äro
andra små sånger och visor, som gingo land och rike ikring
och sjöngos på kända melodier. Sådana voro t. ex. hans
»Vårvisa»:

»Bort med höga ting!
Låt man månans ring
över vårt begrepp sig vända!
Kom, du ljuva vår,
som nu råda får,
och på vintern gör en ända!
Gumma, dräng och piga,
oxe, ko och kviga,
kalv och lamm i glädje hoppa.
Tuppen med sin fru
har förgätit nu,
att han en gång skall bli soppa.»


Det vilar över flere av dessa Dalinska visor ett täckt och
lekande behag, som ger dem en evig ungdom. En ton av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:12:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/6/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free