Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för vår andliga kultur - »Herdinnan i Norden»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullkomligheter. Grevinnan De la Gardie var för övrigt syster
till den sköna Hedvig Taube, som råkade i Fredrik I:s klor.
Tack vare sin vänskap med grevinnan De la Gardie
lyckades fru Nordenflycht skaffa Fischerström arrendet av
en gård under Sjöö. Men vad den åldrande skaldinnan
väntat skulle bli hennes sista stora lycka, det blev i stället
katastrofen i hennes förut härjade liv. Vid utbrotten av
hennes glödande passion ryggade Fischerström tillbaka.
Han såg, att han här lekt med en farlig eld, och hans sätt
blev hädanefter reserverat och kyligt. Med kärlekens
skarpsynthet märkte hon snart hans förändring. Och så kommo
därtill svartsjukans kval. I sin upphetsning inbillade hon
sig, att hennes väninna, den ädla och älskvärda grevinnan
på Sjöö, var hennes rival. Men för den kvinna, som trott
sig äga den älskades hjärta odelat, blev detta ett dråpslag.
De strofer, i vilka skaldinnan ger uttryck åt sin nya sorg,
äro gripande genom sin omedelbara och starka känsla:
»Vad har jag sett? Vad gruvlig plåga,
vad nya ämnen för mitt kval,
vad olja på min olyckslåga,
vad öde för mitt hjärtas val!
De ögon, som av ömhet brunnit,
som ha mitt liv, min död i sig,
ha nyss av sorg och saknad runnit —
för vem? Ack för en ann än mig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
