- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772 /
269

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för vår andliga kultur - En rococominiatyr - »Dygdens sångare»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var gosse gjorde sin skyldighet, men särdeles utmärktes
pukeslagaren på 9:e året, vilken med sina viga rörelser gjorde
mångom nöje.

Klockan 3 eftermiddagen ringdes åter med stora klockan,
då processionen skedde som om förmiddagen; och fortsatte
Noach Norggren den påbegynte fröjden med ett tal av
fransyska verser, dem lilla autoren[1] budit till sätta i den smak
som de äldres herdekväden. Talet hade i sig inflätat tvenne
stycken av musique, den förra regelbunden, den andra skedde
mera rude,[2] att enär talet föll om Gustav den Förstas höga
härkomst, befallte oratoren[3] dem av herdarne, som voro på
andra läktaren, att kväda om denna stammen, vilket strax
skedde på säckpipa, valthorn, som stämde med trumma, små
flöjter och rörpipor.

Till slut släpptes neder på gröna kojan, vid omrörandet av
vår Stora Kungs många välgärningar emot fäderneslandet,
en väl ritad sten av svensk marmor med kongl. krona och
lövverk, havande fransysk inskription, varpå åter hördes
musiquen vid utgången.

Den benägenhet, stadsens ogifte fruntimmer visat, att var
klädde en skolepilt, vittnar nogsamt, med vad fägnad det ädla
könet deltagit i dessa menlösa nöjen; men besynnerligen
förtjänte oratorernes klädedräkt uppmärksamhet.

Ifrån skolan begåvo sig åskådarne av akterne till stadsens
stora rådstugusal, där allt fants tillagat, som kunde
vederkväcka och förlänga högtiden. Scholæbarnen gingo dit upp
parvis med klingande spel och blevo undfägnade. Härpå
begyntes dans, som under allmän glädje till klockan 1 om
natten fortsattes.»

»Dygdens sångare.»



DET var en dag hos fru Nordenflycht. Unge
Gyllenborg hade just läst upp sitt poem »Människans
nöjen», då skaldinnan i sin förtjusning utropade: »Grev
Gyllenborg! Ni är poet. Tänk ej att bliva något annat —
Ni blir det aldrig! Grev Creutz gör snarare lycka i världen.



[1] Författaren.
[2] Okonstlad.
[3] Talaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:12:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/6/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free