Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- En storhetstid för vår andliga kultur
- Karl von Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De första studentåren.
Med vackra vitsord för uppförande och begåvning
lämnade Karl Linnæus gymnasiet för att fortsätta studierna
vid Lunds universitet. Där kunde den fattige studenten
hoppas på hjälp av en förmögen släkting, som var domprost
i staden.
Det berättas, att då Linnæus gjorde sitt inträde i
lärdomsstaden, hörde han klockorna ringa. Han frågade, för
vem det ringdes, och fick till svar, att det var för den
nyligen avlidne domprosten . . .
Lyckligtvis fanns i Lund en annan man, som tog sig an
den fattige ynglingen. Det var den berömde läkaren Kilian
Stobæus, i vars hus han hyrt sig ett rum. Honom
beskriver Linnæus som »en sjuklig man, enögd, krumpen på
ena foten, plågad beständigt, men han hade ett makalöst
geni». Hos honom fick den unge studenten »se ett artigt
museum av allahanda slags naturalier: stenar, snäckor,
fåglar och herbarier, sådant gossen aldrig sett».
Om hur dessa två blevo närmare bekanta, berättar
Linnæus på följande sätt. Den unge studenten hade inga
böcker och inga pengar att köpa några för, men han blev
bekant med en tysk student, som bodde hos Stobæus. Honom
förmådde Linnæus att »av Stobæi bibliotek låna vår
ungkarl var afton böcker, dem han återställa skulle, förrän
doktorn om morgonen var uppstigen. Således gick ett
fjärdedels år. Men doktor Stobæi gamla mor, som hade sin
kammare näst intill vår ungkarls, märkte, att ljuset var
natt brann lysande; förmente, att han således somnade var
natt ifrån ljuset och satte huset i fara för eldsvåda.» Hon
berättar detta för sin son.
Ett par dagar därefter, när Linnæus sitter klockan 2 om
natten i fullt arbete med Stobæi böcker, kommer doktorn
helt tyst upp, i tanke att Linnæus somnat ifrån ljuset, men
häpnar vid att se honom vaken och frågar, varför han icke
sov om nätterna, då annat folk sov. Stobæus stiger fram
till bordet och ser där en stor hop av sina böcker ligga
uppslagna. »Vår ungkarl berättar, var han dem fått låna.
Stobæi onda utseende förbyttes strax i ädelt medlidande; bad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:07 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/6/0317.html
