- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772 /
317

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för vår andliga kultur - Karl von Linné

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

unge studenten och förvånar sig över hur väl denne är
hemmastadd i botaniken. Han ber ynglingen följa sig hem, och då
han kommer till professor Olof Celsius’ gård, stiger han in
där. Nu förstod Linnæus, att det var den lärde teologie
professorn själv, som han haft äran att tala med. »Linnæus»,
berättar han i sin levnadsbeskrivning, »måste strax gå efter
sitt herbarium, varav doktor Celsius blev ännu mera
övertygad om Linnæi insikt i denna vetenskap.» Härmed var
en lyckosam bekantskap gjord. Efter några dagars förlopp,
då Celsius såg »Linnæi torftighet», lät han honom bo utan
avgift i sitt eget hus och merendels spisa vid sitt bord.

Snart blev Linnæus här också som barn i huset och fick
tillgång till Celsius’ bibliotek, »som även i botaniken var
mycket vackert». Han hade all anledning att »tacka Gud,
som så nådigt givit honom en annor Stobæus i Uppsala».

Han uppvaktade sin välgörare med en avhandling om »blomstrens biläger»[1] som nyårsgåva. Här påvisade
Linnæus i vackert poetiska ordalag, att ståndare och
pistiller äro växtens fortplantningsorgan. Boken väckte
stort uppseende och lästes med förtjusning. En följd därav
vart, att Linnæus, den 23-årige studenten, erhöll det
hedrande uppdraget att sköta en professors föreläsningar i
botanik. Ingen av professorerna hade så många åhörare
som han. Han talade ju med sådan ungdomlig hurtighet
och värme. Men icke minst lockade de botaniska utflykter,
som han ledde. Det var något nytt att få så omedelbart
studera den levande naturen.

Man kan tänka sig föräldrarnas glädje vid underrättelsen
härom, särskilt moderns, som förut »varit i den tanken, att
han ej kunde bli annat än fältskär». Nu hade ju sonen haft
den hedern att »läsa för en professor, då han ej varit stort
mer än tu års student».

Linnæus’ lapska resa.



En av professorerna brukade med förkärlek tala om en
resa, som han i sina unga år gjort till Torne lappmark,
och om alla de sällsamma ting, han där skådat. Hos
Linnæus »uppväxte härav en otrolig längtan efter de lapske



[1] Bröllop.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:12:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/6/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free