- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772 /
326

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för vår andliga kultur - Karl von Linné

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i stark sommarhetta stretade upp för fjällen igen tillbaka
till Lule lappmark. Den ena gången efter den andra trodde
vår turist, att han var uppe på högsta toppen, men envist
reste sig nya toppar därbakom. De knogade, så att kläderna
voro genomvåta av svett, och han säger: »Hade vi ej fått
tillräckligt med vatten, hade vi försmäktat.» Men när de
äntligen kommo upp på fjällryggen, var där så kallt, att
deras svettdränkta kläder »begynte bliva styva av frost».
Sedan gick det med fart utefter fjällbranter och över jöklar,
där det var mera tur än skicklighet, att de ej sjönko ned i
någon förrädisk jökelspricka. Den 20 juli var Linnæus
återigen i Kvickjock. Härefter fortsattes färden utefter Lule älv.

Vid sjön Purkijaur gjorde Linnæus ett uppehåll för att
se på det pärlfiske, som sedan någon tid tillbaka bedrevs
här. Man fick fatt i en pärlfiskare, som med en två famnar
lång trätång plockade upp musslor från bottnen, men några
pärlor fann han inte den gången. Nu hade man också
plockat bort de flesta pärlmusslorna. Men på den tid, då man
gjorde upptäckten av pärlor här, »sades, att man knappt
kunde komma till botten för snäckor». Också »lågo på
stranden en oändlig kvantitet uppbrutna pärlemusslor, uti vilka
man sökt pärlor».

Från Luleå gick Linnæi färd till Torneå, som i sex veckors
tid blev hans högkvarter. Härifrån gjorde han en mängd
färder åt olika håll, ständigt sysselsatt med naturvetenskapliga
studier och iakttagelser. Hemvägen tog han genom
Finland för att få se så mycket nytt som möjligt, och över
Åland och Grisslehamn anlände han omsider den 10 oktober
till Uppsala.

I sin dagbok hade han nedskrivit alla sina intressanta
iakttagelser om växter, djur och stenar, väderlek och klimat
samt lapparnes levnadssätt. Det blev en frisk och livlig
naturskildring, som det är en lust att läsa.

Hör hur roligt och levande han t. ex. beskriver boskapens
fruktan för nötstynget, som lägger sina ägg i deras hud,
där larverna sedan utveckla sig: »Litet efter kom en hel
hop boskap springandes, ja de magraste korna, som man
eljest skulle kunna tro ej gå, språng här som hjortar i fältet.
Rompen slogs i knorr, och språng, springsprång, allt till
de änteligen kommo till en puss, där de fick stanna och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:12:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/6/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free