- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772 /
344

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för vår andliga kultur - Karl von Linné

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ordnade efter hand alla den tidens kända växter, han
sammanförde arterna till släkten och gav varje växt nya,
träffande och lätthanterliga latinska namn — ett släkt- och
ett artnamn — vilka snart blevo allmänt antagna i stället
för de långrandiga, otympliga latinska beskrivningar,
som vetenskapen förut fått röra sig med, beskrivningar,
som ibland kunde uppta halva boksidor. Förhållandena
hade helt enkelt bliva olidliga. Det var omöjligt längre att
behärska och sammanhålla det stora material, som från alla
jordens länder strömmade in till museerna i Europa. För
att få åtminstone någon sorts reda i detta kaos föreslogs
på fullt allvar att ordna naturföremålen i alfabetisk
ordning efter namnen. Linnæi föregångare förstodo ej heller
att beskriva naturföremålen så, att de kunde tydas efter
beskrivningarna, och den ene menade med samma namn
något helt annat än den andre. Man saknade klar
uppfattning av både släkt- och artbegreppen. Det behövdes,
att en man uppträdde, som kunde bringa ordning och reda
i det hela. Nu skapade Linnæus själva den botaniska
vetenskapens språk.


»Vad botanikens berömdaste märkesmän dittills blott
ofullkomligt lyckats uppnå med långvarig möda, det var
förbehållet åt den unge Linnæus att inom ett solvarv
liksom i konstnärlig inspiration finna», säger vårt lands
främste nu levande växtkännare. Den stora Världsflora,
som Linnæus författade, blev dock färdig först år 1753.
Han kallar den själv för »frukten av min mesta och bästa
levnad». En av vår tids största naturvetenskapsmän
sammanfattar sitt omdöme om Linnæus sålunda: »Utan den
grundval, Linnæus lagt, vore ingen modern
naturforskning möjlig
.» Och en för sin stränghet som
domare känd tysk botanist yttrar, att »liksom den geografiska
vetenskapen aldrig kan utvecklas till en sådan höjd, att
namnet Columbus utplånas ur mänsklighetens minne, så
kan aldrig naturvetenskapen tillkämpa sig ett enda nytt
trappsteg på sin utveckling, utan att man måste minnas,
att därest Linné icke hade lagt grunden, så skulle
vetenskapens tempel aldrig ha kunnat byggas upp».

Hur många värdefulla undersökningar har icke den svenske
blomsterkonungen gjort även inom biologin, vetenskapen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:12:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/6/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free