- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772 /
352

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för vår andliga kultur - Karl von Linné

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bidragit till att främja den naturvetenskapliga forskningen
i vårt land. Dess syfte var att utvidga och sprida
kunskaperna i matematik och naturvetenskaper, med tanke
särskilt på dessa vetenskapers praktiska gagn för industri och
jordbruk. Aldrig förr eller senare har det vetenskapliga
intresset i vårt land varit så starkt som under frihetstiden.
Men man såg vetenskapen ur nyttans synpunkt. Och
vetenskapsmännens arbete för att gagna de praktiska
företagen följdes med allmän spänning. Det obetydligaste
vetenskapliga rön, upptäckten av ett nytt färggräs, ett nytt
sätt att bereda tvål väckte hos hög och låg en hänförelse,
som i vår tid ej ens de största uppfinningar förmå framkalla.
»Mitt innersta intages av en besynnerlig fägnad över det
minsta fynd i naturens rike, och var bloddroppe spritter
av glädje i mina ådror, när jag antingen hörer eller ser något
nytt vara på ban, varav vår hushållning kan hämta någon
hjälpreda och nytta», heter det mycket typiskt. Forskningen
i naturens rike kröntes nu med imponerande framgång, och
svenskarne visade för första gången för Europa, att de ej
voro krigiska barbarer utan ett verkligt kulturfolk. »Den
svenska äran bröt sig nya banor i tankens obesökta land.»
»Styrkan skar sitt skägg och vettet blev en makt.»

Linnæus blev Vetenskapsakademiens förste preses. Under
hans presidium gjordes även början till den storartade
institution, som nu bär namnet Riksmuseum, därigenom att
»herr Alström den 18 augusti gav upp till akademien några
sällsamma svampar, som vuxit uti ett skepp mellan
garneringen och utsidan», och som »skulle förvaras här vid
akademien». Härtill kommo snart några petrifikat från
Konstantinopel, kinesiska guldfiskar i sprit m. m. Det blev
då nödvändigt att anskaffa ett skåp till samlingarnas
förvarande, och från denna ringa början växte dessa undan
för undan ut till ett stort museum.

Linnæus lade även stor iver i dagen för att erhålla
värdefulla uppsatser, som kunde tryckas i Vetenskapsakademiens
handlingar. Själv föregick han med gott exempel, och den
första avhandling, som ingår i denna imponerande
vetenskapliga skriftserie, var hans »Rön om växters
plantering, grundat på naturen
». Vid presidiets
nedläggande höll han det sedermera så berömda talet om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:12:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/6/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free