- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772 /
379

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för vår andliga kultur - Karl von Linné

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

yngling. Hans fattige faders varmaste önskan var, att sonen
skulle bli präst. Men så kom den unge studenten att åhöra
Linnæus’ föreläsningar, och därmed var hans levnadsbana
given. Utan föräldrarnes vetskap skrev han in sig i
medicinska fakulteten. Hans rumskamrat berättar, hurusom
han skaffade sig medel till att studera sin älsklingsvetenskap
genom att för de pengar, som fadern gav honom till
ved, i stället köpa papper till ett herbarium — »ty fadern
hade litet förråd och många barn». Hans ovanligt snabba
framsteg inom botaniken fäste Linnæus’ uppmärksamhet
på honom, och han tog Löfling till informator åt sin son.
Ingen kunde som denne unge student taga vara på varenda
stund, som han nu fick vara med sin dyrkade lärare. Han
levde
bara för blomstervärlden. »Han var aldrig klemig,
ej heller bestod hans delice i mat och kläder. Det var honom
lika, om han sov på den hårdaste bänk eller den mjukaste
säng, men att finna en liten ört var den längsta väg honom
icke för lång.»

År 1750 överraskades Linnæus av ett anbud från Spaniens
regering att sända dit någon av sina lärjungar för att studera
landets flora, som ännu var föga känd. Det passade just för
Löfling. Ynglingen blev så förtjust över utsikten att komma
dit, att han redan började underteckna sina brev till goda
vänner med »Don Pedro del Fogliolo».[1] Snart var Löfling
i Madrid, som han i två år hade till högkvarter. Härifrån
fick Linnæus brev på brev med underrättelser om goda
fynd, som han gjort. År 1753 vederfors honom den hedern
att få deltaga i en stor vetenskaplig expedition, som spanska
regeringen utrustade för att undersöka sina sydamerikanska
besittningar, Löfling blev chef för den botaniska
avdelningen.

Det var ett stort ögonblick i hans liv. Dock var det inte
fritt, att underrättelsen om Hasselquists död följdes av
onda aningar för hans egen del. Men han var ju, som
Linnæus säger, »väl vuxen, stor, stark och frisk, var ej
bortskämd av veklighet utan hade alltid levat dygdig och
återhållig». Och då borde det väl gå bra.

Det gjorde det också i början. På sommaren 1754



[1] En »förspanskning» av hans namn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:12:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/6/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free