- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772 /
388

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för vår andliga kultur - Karl von Linné

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till staden, då deras lärare gick främst i spetsen och
ungdomen i trupp marscherade efter honom med valthorn,
pukor och fana igenom staden ned till botaniska huset, där
ett mångfaldigt ’Vivat[1] Linnæus!’ slöt den dagens nöjen.»

Ännu finnas åtskilliga anteckningar bevarade från dessa
botaniska strövtåg till Ultuna och Liljekonvaljeholmen,
till Danmark, Gamla Uppsala, Vaxala och flere andra
platser. Av dessa »protokoll» kan man åtminstone få en aning
om vad det var i Linnæus’ undervisning, som tjusade dessa
skaror av vetgiriga, vilkas blick han nu öppnade för
naturens många under. Men mer än en skugga av verkligheten
ge dock dessa anteckningar icke, ty livet, elden i den store
lärarens personlighet, hänförelsen i hans föredrag, den var
blott de närvarande förbehållet att få känna. Några
provstycken ur dylika protokoll må emellertid få tala för sig
själva:

»Hyoscyamus, bolmört. Är nära släkt med tobak och
alltså giftig. Här observerades, att de örter, som hava
1 pistill och 5 ståndare samt äro böjda till sidan, äro alla
giftiga. Att tobak är giftig finna de, som först begynna
röka, emedan de få vomitiv[2]; och om man stryker dess olja
i munnen på en katta, dör hon. De som äta hyoscyamirötter
i stället för palsternackor — ty deras rötter äro lika — bli
galne, fast icke alla på lika sätt, utan så många upptåg som
humeurer. Exempel anfördes på ett prostehus i Småland,
vilka alla på det sättet blivit galne, samt sedan av doktor
Lindelius hulpne. Hönsetjuvar lägga dess frö i tobakspipan
och röka därunder, som hönsen sitta, varav de bliva dovne
och kunna vid fasttagandet icke skrika. Dess fröhus ser ut
som en kruka med sitt lock, vilket intet går av förr än i
storm, då frön får sprida sig ikring.

Tussilago, hästhov, i Västergötland ’folafötter’, är god
att röka som tobak för dem, som ha andtäppa och hosta.

Lychnis flos cuculi. Är artig därmed, att hon
ligger, till hon blommar, då hon reser sig upp, men så snart
blomman avfallit, lägger hon sig ned; åter när frön äro mogna,
rätar hon upp sig, på det de må spridas omkring.

Empetrum, kråkris är rar utomlands, tål den



[1] Leve.
[2] Uppkastning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/6/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free