- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772 /
439

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för vår andliga kultur - Karl von Linné

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dörren till sin sängkammare hade han skrivit: »Lev
oförvitligt! Gud ser dig.»


Hans sista önskan hade varit ledd av en sund naturs
försynthet mot såväl förgängelsens makt som mot de
efterlevandes känslor. Den lydde så: »Lägg mig i kistan orakad,
otvättad, oklädd, omsvept med ett lakan, sluta straxt
kistan, så att ingen får se min uselhet!» Denna hans yttersta
vilja blev också respekterad. Däremot följde man icke en
annan av den dödes föreskrifter: »Traktera ingen för min
begravning och tag ej emot kondoleans» — ty hans
hustru ville, att hennes man skulle få en »hederlig jorda
färd».

I det »Rop ur graven till min kära hustru», som han
nedskrev under sitt avtynande, bad han henne bland annat:
»Låt intet råttor eller mal fördärva mitt herbarium, mitt
största arbete i tiden!»

Till evärdelig skam för vårt land fick detta oersättliga
minnesmärke över dess störste son på kulturens arbetsfält
gå till främmande land. Alla Linnés samlingar blevo
nämligen av hans hustru och döttrar — sonen var då död —
sålda till en rik engelsman för 20,000 kr., och 26 stora
packlårar fyllda med dessa ovärderliga skatter fraktades över
till London. Därvid fick Linnés vidlyftiga och värdefulla
korrespondens följa med på köpet — såsom det uppgives,
för att fylla tomrummen i packlårarna! Det mesta av
samlingarna blev sedan inköpt av Linnéan Society, ett av de
många vetenskapliga samfund, som bära hans namn, och
i dess museum i London förvaras de ännu. De försök, som
gjordes av Linnés lärjungar, att förhindra denna
riksskandal och rädda samlingarna åt Sverige, misslyckades på alla
håll. Den som gjorde mest för saken, var en ung student
Anders Dahl
, som varit Linnés medhjälpare under hans
sista år. »Lurvige Dahlén», såsom han kallades för sitt yviga
hår, blev sedan läkare och medicine adjunkt vid Åbo
universitet. Efter honom är den allmänt odlade
prydnadsväxten Dahlia uppkallad. Ännu i yttersta minuten, när
samlingarna redan voro avsända från Uppsala till Stockholm,
ingrep Dahl och sökte förmå regeringen att ge befallning
om deras återsändande. Men då var det för sent: fartyget,
som tagit dem ombord, hade redan passerat Dalarö.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:12:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/6/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free