- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772 /
443

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för vår andliga kultur - Anders Celsius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anade ännu, att han bar på den smygande lungsjukdom,
som inom sju år skulle ända hans bana. Dessa sju år blevo
dock fyllda av ett rastlöst arbete.

Under sin utrikes resa hade han köpt in flere moderna
instrument, och nu kunde ett tidsenligt observatorium
uppföras. Där började han år 1739 låta göra meteorologiska
observationer, och de ha sedan fortgått med endast obetydliga
avbrott.

Celsius var övertygad om orimligheten i den gängse
åsikten, att väderleken skulle bero på planeternas ställning.
»För att erhålla den nödiga kunskapen», säger Celsius, »är
ingen annan utväg, än att man här och där på jorden
anmärker dagligen och noga alla väderlekens omskiften. Och
om det är oemotsägeligit, att ett tillkommande regn sker
så nödvändigt i anledning av sina vissa orsaker som någon
förmörkelse i solen, så följer därav, att när vi omsider få
veta dessa orsaker genom många års förfarenhet, kunna
vi så visst räkna förut ett regnväder som astronomerna en
förmörkelse.» Han var mycket ivrig att genom lättlästa
skrifter utrota den myckna vidskepelse, som särskilt
beträffande himlakropparna och deras rörelser fanns inrotad
hos allmogen. I populära skrifter lät han folk på ett enkelt
och lättfattligt sätt få kännedom om vad
vetenskapsmännen utforskat och skämtade med folktron att kometerna
»med sitt långa ris skulle båda olyckor och usel tid».

För att nu få väderleksobservationerna pålitliga fann han
nödvändigt att förbättra termometern och bidrog därtill
på ett sådant sätt, att den allmänt brukliga 100-gradiga
termometern fått hans namn. I själva verket är dock den
termometer, som nu brukas, icke Celsii utan Linnés. På
bägge är avståndet mellan vattnets frys- och kokpunkter
delat i 100 grader, men Celsius började med 0° vid
kokpunkten, satte 100° vid fryspunkten och fortsatte nedanför denna
med 101, 102 o. s. v. Linné utgick däremot från fryspunkten
såsom 0° och räknade sedan 1, 2, 3 o. s. v. grader över eller
under denna punkt. Förklaringen är helt naturlig: för
botanikern och växtodlaren Linnæus var naturligtvis den
för örternas välbefinnande så ödesdigra fryspunkten en
gränspunkt av största intresse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:12:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/6/0447.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free