- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772 /
445

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för vår andliga kultur - Torbern Bergman och Karl Vilhelm Scheele

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Den största upptäckt jag gjort», sade en gång Bergman,
»är den av Scheeles snille.» Här gick lärjungen över sin
mästare. Denne banbrytare inom den kemiska vetenskapen
levde och dog som — apotekare i Köping.

Känd är anekdoten om hurusom Gustav III under sin
stora utrikes resa åren 1783—84 fick höra så mycket talas
om den store svenske kemisten Scheele, att han avsände
en befallning till Stockholm, att den berömde Scheele skulle
upphöjas i adligt stånd eller — enligt en annan uppgift —
utnämnas till riddare av vasaorden. Befallningen skulle
ha satt myror i huvudet på vederbörande i Stockholm. De
kände alls ej till den världsberömde mannen. Men
ordensstjärnan måste i alla fall delas ut, och man valde efter bästa
förstånd. Det befanns i sinom tid, att den hamnat på en
helt annan Scheeles bröst, än Hans Maj:t avsett.

Anekdoten är, liksom så många andra, gunås, icke med
sanningen överensstämmande. Adliga ätten von Schéele
blev nämligen naturaliserad i Sverige redan 1768, och den
åsyftade vasariddaren Schéele fick sin orden först 1796.
Men anekdoten har i alla fall den förtjänsten att vara bra
gjord. Troligt är dock, att bara Scheele fått leva så länge,
att han haft sin krafts dagar bakom sig, skulle utmärkelser
ej uteblivit.

Karl Vilhelm Scheele var född i Stralsund 1742 och
härstammade från en gammal tysk släkt. Som barn var han
tyst och sluten och hade ingen lust att leka med andra.
Hans största glädje var i stället att syssla med att snickra
och sätta ihop småsaker, som han själv funderat ut. Snart
fick han en brinnande lust för kemin, och för att få syssla
därmed, beslöt han bli apotekare, vilket på den tiden var
nästan enda möjligheten att få tillträde till ett kemiskt
laboratorium.

Vid fjorton års ålder sattes han i apotekarlära i Göteborg.
Men på nätterna satt han lutad över vetenskapliga arbeten
i kemi och hade ingen ro i sig, förrän han fått utföra de
experiment, som han läste om. Apotekaren berömde honom
mycket men var rädd för att ynglingen skulle överanstränga
sig. Efter lärotidens slut fick Scheele anställning på olika
apotek och kom 1770 till Uppsala, där han snart blev god

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:12:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/6/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free