- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772 /
450

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för vår andliga kultur - Per Vilhelm Wargentin och vår befolkningsstatistik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

medlem därav. Han ej blott bearbetade det statistiska
material, som inkom till tabellverket, utan drog också därur
en mängd intressanta slutsatser. Han konstaterar t. ex.,
att på denna tid »en fjärdedel av de födda avgår i första året;
den andra fjärdedelen avsmälter ifrån det första till det
24:e åldersåret; den tredje uthärdar de följande 36 åren
intill det 60:e». Bland andra slutsatser, som han drar ur sitt
material, är den, att »en människa om 75 års ålder kan göra sig
lika gott hopp att överleva än ett år som ett barn i tredje året,
och en emellan 85 och 90 år nästan större än ett nyfött barn».

Han gör också upp en statistik över dödsorsakerna och
finner, att på landet fler personer uppnå hög ålder än i
städerna. Särskilt lägger han märke till »att hetsig feber och
isynnerhet slag hava ett så gruveligt övervälde i Stockholm
mer än på landet och i andra stora städer. Vad annat kan
därtill vara orsaken», utbrister han, »än oordenteligare
levnad, överflöd i mat och dryck samt isynnerhet ett
omåttligt bruk av utländska starka liqueurer?»

»Att i barnsbörd så många hustrur tillsätta livet
påminner om nödvändigheten av flera förfarna barnmoderskor i
städer och på landet, varigenom största delen kunde räddas,
såväl mödrar som barn. Dessa åren har här i riket vart 94:e
barn kostat modrens liv. Vart 50:e barn har varit dödfött
eller avlidit strax efter födseln, och ibland dem ha nästan
2/3 varit gossar. Att över 500 barn årligen genom s. k.
våda — men rättare genom mödrars och ammors
oaktsamhet — kvävts, är ohyggligt att påtänka. Det är ingen
tvivel, att ju långt flere på det sättet omkomma, som ej angivas
därföre, och att ännu mångfaldigt flere så skadas, att de
aldrig få någon hälsa. Skulle ej bot därpå kunna uppfinnas?»

Dödsfallens antal växer för var månad alltifrån vinterns
början i november t. o. m. april och avtager sedan
oavbrutet t. o. m. oktober. Den stora dödligheten i april och maj
tillskriver han de häftiga växlingarna mellan köld och värme.

I en intressant avhandling undersöker Wargentin, »uti
vilka månader de flesta människorna årligen födas och
dö i Sverige». Han finner, att ojämförligen fler barn födas
under tiden januari—mars samt i september än under den
övriga delen av året. Alltså avlas de flesta barn under tiden
april—juni och i december. Vad vårmånaderna beträffar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:12:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/6/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free