Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för vår andliga kultur - Per Vilhelm Wargentin och vår befolkningsstatistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessutom ha sträckt sina verkningar till Norge, Danmark,
Nederländerna och Frankrike. »Hus och fönster ha darrat,
stolar, bord och käril ristats och dörrar, som ej varit väl
tillåsta, uppgått. I luften har hörts ett dån och susande.
Påstått några minuter. Ett starkt susande hördes, såsom
det buller och dån är, då sotet brinner i en skorsten eller
järnskodda vagnar köra på en stengata.» Någon nämnvärd
skada förorsakade dock varken denna eller någon av de
andra här omnämnda jordbävningarna i vårt land.
»Vår förfärligaste dag» kallar kyrkoherden i Laholms
pastorat den 30 oktober 1785, »då en häftig orkan ifrån
väster och nordväst, förenad med starka jordstötar, klockan
ifrån 9 om aftonen ända intill midnatten hotade oss med
undergång, så att folket icke vågade lägga sig till vila,
utan flere väntade med förskräckelse hela naturens
undergång. Havsvattnet steg vid detta tillfället ända intill 9
alnar över vanliga vattenståndet.»
En förfärlig orkan gick den 12 augusti 1765 under två
timmars tid fram över Carlö i Österbotten. Båtar blevo
»av stormen i luften upplyftade och sedermera efter en
sådan 17 à 18 famnars lustresa i marken till splittrar
slagne».
Den 29 januari 1850 gick en snöstorm över Sverige, vars
make ingen skådat på 40 år. Många människor förolyckades.
T. o. m. i huvudstaden fann man en person stående död i en
snödriva, inbäddad ända upp till huvudet. På hemvägen
från huvudstaden frösö två drängar från Spånga ihjäl, en
annan från Lindholmen i Roslagen, två mjölkbud från
Roslagen, en kamrerare från Sigtuna och fem bönder från Sorunda.
En äldre kvinna stod död i snön, ännu fasthållande stakarna
till den kälke, hon skjutit framför sig.
I dessa tider, då åskledare voro okända eller sällsynta,
inträffade åskslag ganska ofta, särskilt i kyrktorn och
klockstaplar. År 1752 slog blixten ned bland annat i Alva kyrka
på södra Gottland under pågående gudstjänst den 19 juli och
splittrade större delen av kyrktornet. »Ljungelden itände
peruken och avsvedde huvudhåret för pastor, som då
förrättade ämbetet i predikstolen. Kyrkan uppfylldes av rök och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
