- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772 /
463

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för vår andliga kultur - Studentliv på 1700-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betraktat det såsom »en ungdomskitslighet och kanhända
gästabudslustighet av studenter eller andra bröllopsgäster».

På bröderna Höppeners kammare hade för övrigt ett
annat uppträde förefallit samma afton, som överfallet på
Westman ägt rum. Där hade varit bråk och oväsen, och
trappor och förstuga hade varit fulla av folk. Det ropades,
att bröderna Höppener slagit en släkting till någon i
folkhopen, men dessa hade nekat. En i samma hus boende
student intygade, att bägge bröderna vid tillfället varit
beväpnade med hirschfängare och pistoler. Ja ej nog med det:
de hade även varit i besittning av två ¾ aln långa kanoner.
Bullret hade varat en halvtimme, och åtskilliga skott hade
avlossats såväl inne i rummen som på gården. För övrigt
hade torget alla aftnar genljudit av oväsen och skott.

Vad nu de bägge bråkmakarnes delaktighet i överfallet på
Westman beträffar, så vittnade en lärgosse, att han samma
afton, som dådet förövades, hade sett en person »med tjocka
vita ben» stå i dörren till bokbindareänkan Rhodes hus
vid Stortorget, där bröderna Höppener bodde, och att samme
man sedan följt efter rådman Westman. En annan person
hade vid ungefär samma tid sett två män stå vid
rådhustrappan försedda med hirschfängare och pikar. I den ene
hade han igenkänt den yngre Höppener. Den andre hade
tilltalat honom, men något samtal kunde det inte bli av,
ty den som öppnade samspråket befanns vara döv —
alldeles som Per Johan Höppener. Båda bröderna hade roat
sig med att ofreda folk, som passerade förbi, däribland en
bonde, som kom åkande, men som dock, tack vare sin häst,
lyckats komma undan.

Som vittne ville konsistorium även höra brödernas
uppassare. Man skickade en vaktmästare efter honom, men han
kom tillbaka med oförrättat ärende. Förstärkt med en
vaktkarl avgick han i ny beskickning, men med samma
resultat. Bröderna läto hälsa rektor magnificus, att pojken
var bortskickad. De kunde icke »finna nödigt», att pojken
förhördes av konsistorium, enär den yngre av bröderna
»själv ville examinera[1] honom, efter han är omyndig».

Det var dock något för starkt för de akademiska fäderna.
De beslöto, att bröderna skulle arresteras på sina rum, och


[1] Förhöra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:12:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/6/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free