Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett mörkt blad i upplysningstidens hävder - Sveriges sista häxprocess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sara Ersdotters mor, den 54-åriga Brita Olsdotter, som av
hela Hedebyn misstänktes för trolldom, emedan hennes
hotelser alltid gått i uppfyllelse. Så hade en bonde på sju års
tid förlorat fyra hästar, vilka förut varit ovanligt svårt sjuka,
och sex kor hade dött för honom tätt efter varandra. En
kvinna vid namn Margita Mattsdotter vittnade, »att varje
gång hennes avlidna moder kommit att ordkastas med Brita
Olsdotter, har denna alltid hotat henne att skada dem samt
därvid yttrat sig i följande ord: ’Kan jag ej göra dig och din
dotter något i stuvan, skall jag väl göra eder det som värre
är i fähuset’, som orden lydde.» De hade ock »på en kort tid
mistat en svartfläckig ko och tvenne stycken kvigor, vilka
förut av Margita blivit funne fläcketals på ryggen och sidorne
håren avgådde.»
Fjärdingsmannen Anders Danielsson androg, att han för
ett par år sedan kommit i träta med Brita, som i anledning
därav »tillsagt honom, att han inom en liten tid skulle väl
för sådant bliva lönt». Och se: »åtta dagar därefter, när han
varit i kvarnen och malt, har han av en ovanlig händelse
kommit att söndermala sin högra hand, vartill han förment
Brita varit orsaken».
Ytterligare en mans- och två kvinnspersoner vittnade och
betygade om Brita, att sedan hon hotat skada dem, hade
de fallit i »en gräselig, mattande och ovanlig sjukdom», så
att, som en av kvinnorna sade, »hon ej mäktar stå eller något
gå samt därav ännu tämmeligen plågas». Förra hösten hade
samma kvinna därtill »mistat en röd ko, som fläckotals på
ryggen och knotorne varit skallog, samt året därtillförene
större delen av sin småboskap». En annan ko, som hon nu
hade, vore »på samma sätt medfaren och dessutom med en
okänd sjuka besmittad».
Brita Olsdotters man hade ock »ständigt kallat sin hustru
för trollkäring samt även för sådan synds övande så hatat
henne, att han ej velat ligga i säng med henne eller såsom man
med henne umgås». Han hade nämligen en gång råkat »att i
stället för tjäruhornet taga hennes smörjehorn och därmed
smort sin kärra, vilken genast därav begynt att hoppa».
Brita höll sig emellertid tappert mot alla dessa graverande
vittnesmål, ja var fräck nog att bondneka till den trovärdiga
berättelsen om den hoppande kärran, på den grund att hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
