- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772 /
494

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pommerska kriget och Hattpartiets fall - Pommerska kriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Till högste befälhavare över den svenska fältarmén utsågs
fältmarskalken von Ungern-Sternberg, samme man som
var lantmarskalk på 1742-43 och 1746-47 års riksdagar. Han
tillhörde Mösspartiet, men det var just ett skäl för regeringen
att lägga ledningen i hans hand, ty därigenom gav man
krigsföretaget sken av att vara höjt över partistriderna.
Ungern-Sternberg hade redan som sjuttonårig gått i fransk
krigstjänst och senare i holländsk. Efter att ha kämpat i spanska
tronföljdskriget hade han återvänt hem och just kommit
lagom för att få anföra en skvadron i slaget vid
Hälsingborg. Hans riksdagsmeriter hade påskyndat hans militära
befordran.

Ungern-Sternberg var en redbar och plikttrogen man, men
han var nu gammal, 68 år, och saknade den fasta
beslutsamhet, som en härförare måste äga. Ängslig, som han var, för
blivande efterräkningar, sökte han överflytta så mycket som
möjligt av ansvaret på krigskonseljerna, med vilka han
ideligen rådgjorde. Det har sagts om honom, att han visst inte
saknade huvud, men att han med tanke på Lewenhaupts och
Buddenbrocks öde i föregående krig ständigt var intagen av
fruktan att förlora detsamma.

1757 års fälttåg.



Medan Ungern-Sternberg genom en brunnskur sökte
renovera sin stofthydda och stärka krafterna till krigets
ansträngningar, sköttes befälet av generallöjtnant von
Lantingshausen
. Under långvarig tjänstgöring i franska armén hade
han särskilt i österrikiska tronföljdskriget förvärvat
militärisk erfarenhet och ansågs som en synnerligen framstående
organisatorisk begåvning. Sin förmåga på detta område fick
han också rik användning för, ty den utrustning, som
trupperna förde med sig över till Pommern, var under all kritik.

Gevären hade tillverkats utan tillräcklig kontroll, med den
påföljd att fjädrarna voro för svaga, så att stålen ej gåvo eld,
och att piporna esomoftast sprungo vid skottlossningen. Och
när de höllo, så stötte de illa konstruerade gevären så
erbarmligt, att, som Fersen skriver till krigskollegium,
»soldaten var räddare för eget än för fiendens skott». Kulorna
voro av annan kaliber än gevären och måste stöpas om.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:12:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/6/0500.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free