- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772 /
513

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pommerska kriget och Hattpartiets fall - Pommerska kriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1759 års fälttåg.



I mitten av maj 1759 utrymde preussarne åter svenska
Pommern för att vända sig mot ryssarne. Men svenska armén
behövde nu tid för att återhämta sig, innan den kunde anses
vara i något så när stridbart skick. Det fälttåg, som nu
skulle sättas i gång, var emellertid, som sagt, uteslutande
avsett för syns skull. Men med hänsyn till bundsförvanterna fick
det dock ej låta för länge vänta på sig. Lantingshausen
fick alltså i juli order att bryta upp och företaga sådana
operationer, som för de allierade kunde synas vara riktade mot
Stettin. Till den ändan skulle han rycka in i preussiska
Pommern en bit på väg mot staden och på samma gång göra sig
till herre över öarna Usedom och Wollin, så att man skulle
kunna blockera staden.

Uppgiften att rensa öarna från fiender överlämnades åt
Axel von Fersen
. Han ägde just den rätta handlingskraften
för ett sådant företag, och han var också fast besluten att
genom en vacker bragd upprätta arméns sjunkna anseende.
Där han gick fram, blev det alltid fart i företagen, sedan kanske
tiden förut förnötts med tvister och smågräl mellan
underordnade inom armén och flottan — ty en eskader av
galärflottan skulle samarbeta med lanttrupperna. Honom måste
alla lyda. Om en del sjöofficerare, som gjorde ständiga
svårigheter, skrev han till Lantingshausen: »Jag skall icke släppa
dem, förrän de äro i Stettiner Haff, skulle jag ock se dem
drunkna där allihop.» Här var det inte värt att mucka, även
om ett företag såg omöjligt ut. Generalen hade för resten
lyckan med sig. Den svenska galärflottan hedrade sig. Folket
äntrade de preussiska galärfartygen och bemäktigade sig så
gott som allesammans samt gjorde sig till herrar över
Stettiner Haff.

På samma sätt till lands: när Fersen gav sina officerare
order om stormning av den befästa staden Wollin, ville hans
närmaste underordnade göra honom föreställningar mot ett
så vågsamt företag. Fersen svarade helt kort: »Jag har låtit
kalla er, icke för att höra edra råd utan för att ge er mina
order.» Stormningen lyckades också liksom förut erövringen
av Usedom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/6/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free