Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De yngre Mössornas tid. 1765—1769 - Mössrådets regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av dem störtas.» Fruktan tör att hans fosterlands öde skulle
bli det samma som Polens, satte stål i ynglingens sinne.
Dagboken vittnar vid flere andra tillfällen om hans
farhågor. Så heter det en dag vid denna tid: »Den 7 november
1768. Nyheterna från Polen alltid desamma. Oredan och
bestickligheten visa oss vårt öde, om ej snar hjälp kommer
genom kraftiga och avgörande åtgärder. — Allt bådar ett
krig mellan Ryssland och Polen.»
När den 12 december var inne, följde kronprinsen sin
fader till rådkammaren och uppläste på hans anmodan en
skrivelse, vari Hans Maj:t hänvisade till kammarkollegii
skildring av nöden i landet och till en mängd böneskrifter,
som kronprinsen nyligen fått mottaga under en resa i
Bergslagen. I anledning därav yrkade konungen nu på
ständernas sammankallande så skyndsamt som möjligt. I annat
fall — så slutade skrivelsen — »nödgas jag härmed förklara,
att jag i den händelsen avsäger mig en regeringsbörda, som
genom otaliga nödlidandes tårar och ett dageligt rikets
försvagande bliver mig alldeles odräglig». Adolf Fredrik
tillade muntligen, att han väntade svar senast tre dagar
därefter.
Vad månde detta betyda? Det var den fråga, som de
häpna rådsherrarne gjorde sig inför denna ovanliga
kraftyttring av den svage Adolf Fredrik. När den utsatta
tredagarsfristen utlupit, hade de enat sig om det svaret till
konungen, att hans åtgärd att nedlägga regeringen var
olaglig. Hans Maj:t hade nämligen mottagit sin krona av
riksens ständer, och endast inför dem kunde han nedlägga den.
Denna framställning blev nu uppläst inför konungen den
15 december, då han tillsammans med kronprinsen infann
sig i rådkammaren. Adolf Fredrik svarade genast, att han
ej kunde uppfatta rådets yttrande annat än som ett avslag
på sin begäran och i följd därav nu nedlade regeringen, till
dess ständerna sammankallades. Med dessa ord steg han
upp för att gå.
Rådsherrarne omringade de bägge kungliga personerna
under böner, att konungen måtte stanna kvar och närmare
höra deras skäl. De hade ju ännu icke yttrat sig i fråga om
ständernas sammankallande men vore beredvilliga att ge
utlåtande därom inom fyra dagar, ja ändå förr, blott de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
