Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav III:s lyckliga tid - Statsvälvningen 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hört den en enda gång för sig föreläsas.» De riksdagsmän,
som skulle velat motsätta sig den, de kunde eller vågade det ej,
ty konungen hade ju trupperna och folket på sin sida. Så
hade ständernas makt ramlat, utan att en enda kraftig hand
höjts till dess försvar. Ett nytt tidevarv i Sveriges historia
börjar.
Utan något motstånd, utan det ringaste upplopp eller
oordning, utan att en droppe blod spillts, hade frihetstidens
statsskick blivit omstörtat. Gustav hade, som Schück säger,
»segrat nästan blott genom makten av sin personlighet, genom
ungdomens ljusa tro på livets ideala makter».
De arresterade blevo frigivna. De »förhatliga och
vederstyggliga» partinamnen Hattar och Mössor förbjödos. Alla
politiska straffdomar blevo upphävda, och Rosenkammaren
och andra pinofängelser förstörda: försoning och endräkt
var Gustavs lösen. Ej ett spår av agg och hämndlust mot hans
forna motståndare.
Gustav hade under revolutionsdagarna överträffat även
sina varmaste vänners förväntan. Fastän ung och oerfaren,
hade han med ett slag visat sig vuxen alla svårigheter. Natt
och dag hade han varit i verksamhet. Ingenting hade han
glömt, ingenting förbisett. »Hans Maj:t hade ingen moment
ledig», säger Tersmeden, »ty om dagarna var han sysselsatt
med rikets ställande i ordning och om nätterna att själv i
egen hög person rida omkring i staden till klockan 2 för att
tillse, att allt var tyst, stilla och i ordning. Det var
obegripligt, huru herren stod ut med alla dessa ansträngningar.»
Mitt under farorna och de brådskande bestyren hade han
haft tid över för att lugna den oro, som de arresterades
anhöriga måste känna. Till friherrinnan Rudbeck skrev han själv
en biljett, att ingenting skulle vederfaras hennes man utom
några dagars instängning. Andra anhöriga till de arresterade
lugnade han genom muntliga hälsningar av samma innebörd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
